Regeringen har med skolminister Lotta Edholm i spetsen aviserat stora omprioriteringar vad gäller kulturens roll i skolan. Elevens val ska slopas och timmarna i stället fördelas till de natur- och samhällsorienterade ämnena. På papperet tilldelas musikundervisningen ytterligare tio timmar enligt förslaget. Men i praktiken innebär det ett kraftigt minskat antal timmar för de estetiska ämnena, eftersom all tid för elevens val försvinner.
Denna typ av nedprioritering av de estetiska ämnena är inte de enda i svensk skola. Nyligen kom beskedet att Linköpings musikklasser på Folkungaskolan riskerar att tas bort till hösten. Liknande neddragningar aviseras redan på fler ställen i landet och ännu fler lär det bli om förslaget genomförs.
Stora delar av kultursektorn har varnat för de långtgående konsekvenserna av förslaget. Kungl. Musikaliska Akademien, Kungl. Musikhögskolan och Svensk Scenkonst instämmer i kritiken och presenterar nedan tre argument för varför förslaget slår fel för barn och unga samt för Sverige som kulturnation:
1. Kulturens egenvärde och roll i samhället urholkas. Det är vår fasta övertygelse att kulturen representerar oumbärliga värden för oss människor och våra samhällen, minst lika viktiga som de kvantifierbara. Möjligheten att få musicera och uttrycka sig konstnärligt kan för barn och unga vara en viktig social arena för samarbete, samt kognitiv och motorisk utveckling. Estetiska ämnen stärker lärandet inom andra kunskapsämnen och är ett viktigt komplement till skolans övriga undervisning.
2. Jämlikheten och integrationen försämras. Barn och unga från socioekonomiskt utsatta eller resurssvaga hem har generellt inte samma förutsättningar att få ägna sig åt exempelvis musik och teater, förkovra sig och odla sina talanger. Den sociala snedrekryteringen till högre scen- och musikutbildningar är redan stor, och det nya förslaget riskerar att förvärra detta. Möjligheter för alla barn och unga att ägna sig åt musik och andra estetiska ämnen leder till ett starkt och levande kulturliv präglat av mångfald. Elevens val är ett för många avgörande forum där de kan komma i kontakt med musik och scenkonst.
3. Förslaget skadar scenkonstens kompetensförsörjning och Sverige som musiknation. Framgångsrika högre musikstudier kräver att den studerande påbörjar sin utbildning med en viss kunskaps- och färdighetsnivå som tillskansats sedan unga år. Det ligger i sakens natur att bemästrandet av estetiska färdigheter tar tid.
Framtidens professionella musiker – de som ska verka i våra orkestrar, operahus och det fria musiklivet – måste därför ges möjligheten att börja i tid. Det är nödvändigt för att det svenska musiklivet, och inte minst Sverige som världsledande musikexportland, ska bibehålla sin livskraft.
Lotta Edholm konstaterade nyligen i Sveriges Radio att skolor är fria att skjuta till mer tid till de estetiska ämnena ”om man tycker att det är viktigt”, men hon sa inget om hur det ska finansieras. Detta tycks talande för skolministerns inställning i frågan. Kulturella och estetiska aktiviteter är viktiga och behöver därför resurser och garanterad tid i läroplanen. I förlängningen undermineras konstens och kulturens roll i våra liv och dess ställning i samhället i stort.
Det vore ett stort misstag att inte ge framtida generationer chansen att fortsätta bygga Sverige som musik- och kulturnation. Musikämnet och de övriga estetiska ämnena bör i det fall man går vidare med förslaget tilldelas en betydligt större del av de timmar som frigörs. Dessutom bör en lagstadgad möjlighet för lärare inom den obligatoriska skolan att erbjuda frivillig musikundervisning återinföras.