Sjukfrånvaron i statlig sektor har ökat sedan 2012. Det visar en ny rapport från Statskontoret. Utvecklingen går åt fel håll, och det visar också siffrorna från Migrationsverket och Transportstyrelsen, som har verksamhet i Östergötland. Sjukfrånvaron på Migrationsverket var 5,5 procent 2016, att jämföra med snittet för myndigheter som ligger på 4,1. På Transportstyrelsen är sjukfrånvaron 5,2 procent, bland kvinnor är siffran 6,6. På båda myndigheterna har sjukfrånvaron ökat sedan 2012.
En viktig förklaring till de växande sjukskrivningarna i statlig sektor är att statligt anställda akademiker, enligt Arbetsmiljöverket, mår sämre på och av jobbet än tidigare. Sedan slutet av 1980-talet har staten gått från att vara den sektor med högst välbefinnande i arbetet till att idag vara medelmåttiga arbetsgivare.
Staten har flest missnöjda akademiskt utbildade kvinnor och lägst andel som är nöjda med sitt arbete. Det visar en aktuell forskningsbaserad rapport från Jusek. Stressen är hög och utrymmet för återhämtning är lågt. Dessutom är många akademiker missnöjda med ledning och styrning.
För arbetsgivare som inte är löneledande är det avgörande i konkurrensen om framtidens akademiker att erbjuda arbeten som bidrar till ett högt välbefinnande. Detta gäller särskilt för myndigheter som har hela eller delar av sin verksamhet placerade i delar av landet där antalet eftergymnasialt utbildade är begränsat.
Forskning visar att ett högt välbefinnande i arbetet gynnar medarbetares kreativitet och verksamheters produktivitet. Det skyddar även mot stress. Ett förbättrat välbefinnande i arbetet är därför en viktig utgångspunkt för att uppfylla regeringens mål om lägre sjuktal och friskare arbetsplatser.
Jusek presenterar i den nya rapporten ett brett program med åtgärder för ett ökat välbefinnande bland statligt anställda akademiker. Jusek vill bland annat:
1. Att statliga arbetsgivare inför mål för välbefinnande i arbetet. Arbetsgivarna bör i dialog med medarbetare och fackliga företrädare ta fram riktlinjer, utarbeta enhetliga undersökningar och etablera principer för hur uppföljningen ska utformas.
2. Att fler lokala samverkansavtal sluts. Lokala samverkansavtal ger förutsättningar för ett förstärkt gemensamt ansvarstagande för verksamheten genom löpande dialog mellan chef och medarbetare. På så sätt kan problem på arbetsmiljöområdet adresseras tidigt.
3. Chefernas förutsättningar måste förbättras. Chefskap bör betraktas som en egen profession och alla chefer i staten bör genomgå arbetsmiljöutbildning som även ger kunskap om välbefinnande i arbetet.
Ohälsan och det låga välbefinnandet är en utmaning för alla statliga arbetsgivare. I Östergötland är Migrationsverket och Transportstyrelsen viktiga arbetsgivare. Att öka välbefinnandet i dessa verksamheter är en strategisk framtidsfråga för hela länet. Det handlar om att pressa tillbaka sjuktalen, men också om att vara attraktiva arbetsgivare som kan bedriva en effektiv verksamhet. När fler medarbetare mår bra på och av jobbet kan arbetsglädjen öka och produktiviteten förbättras.
Lena Emanuelsson
förhandlingschef offentlig sektor, Jusek
Daniel Lind
samhällspolitisk chef, Jusek