Efter flera år av sjunkande resultat har nu svenska elevers kunskaper förbättras i den nya Pisaundersökningen. Men samtidigt ökar klyftorna mellan olika elevgrupper. Nu måste likvärdigheten stärkas, bland annat genom ett statligt huvudmannaskap.
Trots det glädjande trendbrott som syns i de svenska TIMSS-resultaten och även i senaste Pisaresultat så kvarstår mycket att göra. Vi ser fortfarande betydande skillnader mellan olika elevgrupper. Inte minst kräver den stora migrationen till Sverige ytterligare kraftfulla insatser för att fortsätta höja resultaten och stärka likvärdigheten.
Det är mycket viktigt att vi är tydliga med att vi inte får slå oss till ro med att ha åstadkommit detta trendbrott; vi måste nu slå in på en ny trend med kraftigt stigande kunskapsresultat. Det är en lång väg kvar tills vi lyckas erbjuda dagens och morgondagens elever samma goda kunskaper som tidigare generationer nådde.
De politiska partierna måste ta ansvar för skolans likvärdighet. Vi ser att resultaten i matematik ökar för att staten har gjort stora insatser för att förbättra matematikundervisningens förutsättningar. Det måste partierna lära av.
Den samlade slutsatsen är att likvärdigheten i svensk skola inte förbättrats för att ingen på allvar har adresserat utvecklingen. Detta ska jämföras med Tyskland där man efter Pisa 2000 insåg att de dåliga resultaten till stor del berodde på att man hade ett av västvärldens mest ojämlika och icke-likvärdiga skolsystem. Kraftfulla och breda insatser vidtogs för att snabbt vända resultaten, i synnerhet för elever med de tuffaste förutsättningarna. Däribland nyinvandrade elever.
Att stärka likvärdigheten och skolans kompensatoriska effekt måste nu vara vår högsta prioritet. Lärarnas riksförbund anser därför att följande bör genomföras:
- Statlig finansiering och resursfördelning till skolan
Staten måste ta över finansieringen och resursfördelningen till skolan. Med en statlig finansiering och en viktad resursfördelning på skolnivå efter elevsammansättning ökar likvärdigheten i landet och den kompensatoriska effekten för eleverna.
- Statligt huvudmannaskap för skolan
Det trendbrott som Pisa och TIMSS uppvisar tycks i stor utsträckning vara en följd av de riktade insatser som gjorts för att stärka undervisningens förutsättningar, framför allt genom ökad fortbildning för lärare. Att erbjuda fortbildning är ett ansvar som dagens huvudmän har försummat under två decennier. Nu har staten gjort insatser som uppvisar goda resultat genom att de är så praktiknära och att de når ut brett till många lärare. Staten måste fortsätta på den inslagna vägen och slutligt ta över skolans huvudmannaskap och bli lärarnas arbetsgivare.
Åsa Fahlén
ordförande Lärarnas riksförbund
Anette Sundqvist
distriktsordförande Lärarnas riksförbund i Östergötland