Svar på "Utveckla slottsparken – inte slottsträdgården" (14/1):

Vår linje i denna fråga är en del i vårt program där vi väsentligt ökar kulturanslaget, vilket inkluderar kommunalt stöd till slottsmuseet.

Vi utgår från principen att mark i stadsmiljö som ägs av det allmänna ska vara tillgänglig för allmänheten. Staten ska i det egna markinnehavet tillämpa de värden om tillgänglighet som marklagstiftningen bygger på. 

Argumenten mot ett öppnande bygger till stor del på myter och sakfel. Vi menar att: 

1) Såväl slottsbyggnaden som omgivande parkyta har i hög grad varit föränderlig genom årens lopp. Parken i sin nuvarande utformning är något helt annorlunda än den markyta som fanns där för 800 år sedan. Det finns ingen intakt 800-årig trädgård. 2) En stängd trädgård var relevant i en historisk tid då den låg i stadens utkant. I vår tid där den ligger i stadens absoluta centrum och utgör del av en större parkyta blir det ett märkligt och främmande inslag i stadsrummet. 3) Stöd saknas för påståenden om att slottsparkens förstörs om den blir tillgänglig för Linköpingsborna. Planteringar och gräsmatta runt biblioteket är inte i sämre skick än de i den slutna parken. Värdefulla växter kan hägnas in särskilt. 4) Slottsmuseet i en öppen park med ett trevligt slottscafé är ett potentiellt besöksmål av stort värde för kommunen. Caféets placering löser man i ett planförfarande. 5) Kommunen har planmonopol och kan anta en detaljplan för området. En ny detaljplan där marken görs tillgänglig, med staten som fortsatt markägare utgör ingen ”expropriering”, vilket ansvarigt kommunalråd Demirok felaktigt påstått. 6) Marken runt slottet i Linköping ska vara tillgänglig på samma sätt som den är runt slottsbyggnader i andra residensstäder. 7) Det finns många detaljplaner där mark ägs av privata bolag och bostadsrättsföreningar och där dessa genom planbestämmelser är ålagda att stå för driftskostnader av gångvägar och andra ytor som är allmänt tillgängliga. 8) Den stängda slottsparken fyller ingen funktion i utövande av landshövdingeämbetet, representationen sker inne på slottet. 

Utifrån dessa principer och fakta menar vi att kommunen ska starta en planprocess där man prövar ärendet. Det är mycket möjligt att man då kommer fram till en kompromiss: En inramad slottsträdgård som är öppen dagtid och som hålls stängd på natten.  

Om fem år, 2027 är det femhundra år sedan Gustav Vasa under bryska former konfiskerade fastigheten från kyrkan. Argumenten för konfiskationen byggde på det allmänna intresset. Det vore väl lämpligt att det lagom till detta år finns en antagen detaljplan där allmänheten garanteras tillträde.

Avslutningsvis, i denna fråga har Linköpingslistan en betryggande majoritet av Linköpingsborna bakom oss: 56 procent var för ett öppnande av parken när Novus ställde frågan i somras, 16 procent mot och resten svarade vet ej. En liknande stor majoritet finns vad gäller att behålla Tinnis badsjös nuvarande storlek. Linköpingslistan behövs för att kanalisera en stark folkopinion i ett antal frågor. Möjligen kan det vara så att rikspartierna blivit alltför institutionaliserade. De har blivit en del av den kommunala förvaltningen, där kommunalrådens roll ofta reduceras till att kommunicera beslut tagna inom förvaltningens olika stuprör.