Regeringens och Vänsterpartiet är nu överens om att gå vidare med ett vinststopp för friskolor. Ett förslag som innebär ett valfrihetsstopp då det gör det omöjligt för friskolor att driva alternativ till den kommunala skolan. Det kommer att skapa stora problem för Linköping, Norrköping och för hela Östergötland.
Utredningsförslaget kallas "vinsttak", men egentligen handlar det om en gräns för hur stort rörelseresultat en förskola eller skola får ha. 8 av 10 förskolor och skolor får då rörelseresultatet begränsat till under 2 procent. Det är i praktiken ett vinstförbud och gör det omöjligt att bygga upp en ekonomisk trygghetsbuffert. För en mindre förskola innebär detta exempelvis att om ett syskonpar flyttar kan den lilla marginalen på ett bräde vändas till förlust.
Får regeringen igenom ett förslag likt detta slås fötterna för mångfalden i välfärden undan och Sverige kastas tillbaka 30 år i tiden. I Östergötland handlar det om 103 förskolor, 33 grundskolor och 20 gymnasier. 12 000 elever i 156 friskolor, många initierade av kvinnliga företagare, med många medarbetare, elever, föräldrar, leverantörer hotas nu. Förutsättningarna försvinner för framgångsrika koncept att sprida sig vidare genom investeringar. De ekonomiska incitamenteten att ta det stora steget att starta alternativ till det offentliga, istället för att exempelvis bara arbeta kvar som anställd, blir nära noll. Det ryktas om att icke vinstdrivna alternativ ska undantas, men den stora majoriteten friskolor är aktiebolag. Att det överhuvudtaget går dela upp på detta sätt är tveksamt, dels på grund av lagstiftningens krav och dels på grund av att många icke vinstdrivna faktiskt är aktiebolag.
I Norrköping finns det 29 fristående förskolor, 14 grundskolor och 6 gymnasier. Nästan var tredje gymnasieelev i Norrköping går i en fristående skola. I Linköping finns det ännu fler, 44 fristående förskolor, 12 grundskolor och 12 gymnasier. Var femte förskolebarn går i en fristående förskola i Linköping. Redan nu har kommunerna utmaningar eftersom befolkningarna växer. Scenariot att de enskilda alternativen inte går att driva vidare, innebär onödiga kostnader och onödig oro för familjer. Att hyresvärdar och personal över en natt ska byta till kommunalt driven verksamheten är inte realistiskt.
Det är obegripligt att regeringens ideologiska förblindning går så långt att de helt enkelt struntar i att människor vill välja. För fristående alternativ är populära. Snart sagt dagligdags kan vi läsa om den offentliga sektorns kris. Lärarbrist, polisbrist, brist på vårdpersonal talar sitt tydliga språk. Det offentliga har problem att erbjuda effektiv verksamhet, service och goda arbetsvillkor. Att gå vidare med ett utredningsförslag som förmodligen är det mest kritiserade som någonsin presenterats, i ett läge där det råder stor brist på lärare och därmed riskera att förvärra situationen, är oansvarigt. De fristående skolorna är enligt Skolinspektionens enkät till såväl lärare som föräldrar, bättre än de kommunala skolorna på samtliga punkter.
Det är hög tid för alla – föräldrar, lärare, elever och kommunpolitiker – att agera för att slå vakt om valfriheten och friskolorna. Friskolorna behövs för att klara de utmaningar som befolkningsökningen innebär.