Linköpings slott och dess mark är ett statligt byggnadsminne och det ställer krav på hur området sköts. Det innebär också att det inte är lämpligt att hålla alla delar tillgängliga hur som helst.
Slottsträdgården har varit de medeltida biskoparnas trädgård. Där har de haft sina trädgårdsodlingar från 1100-talet ända tills biskop Brask 1527 fick lämna ifrån sig biskopsgården till kung Gustav Vasa. Biskop Brask skrev en Hushållningsbok som bland mycket annat beskriver hur trädgården och karpdammarna ska skötas.
När Gustav Vasa tog över Linköpings biskopsgård fanns där en välskött fruktträdgård och en stor kålgård med olika grönsaker och kryddor. Dagens slottsträdgård innehåller många historiska växer som Statens Fastighetsverk har skött genom åren. Den äldsta växten är den gigantiska hasselbusken från 1500-talet. Dessutom trivs en mängd rara djur och insekter i den skyddade trädgården.
Redan på den äldsta kartan över Linköping från 1651 är slottsträdgården inhägnad och åtskild från andra delar av slottets mark. Sannolikt har den varit inhägnad sedan medeltiden, just för att skydda växterna som odlades där. I dag är staketet på trädgårdens norra sida (mot biblioteket) placerat närmare slottet och en del av den medeltida trädgården är fullt tillgänglig för alla.
I somras kunde man gå på guidade visningar av slottsträdgården vilket var mycket uppskattat och även till sommaren kommer den möjligheten att finnas. Trädgården är således öppen under ordnade former. En trädgård med 900-åriga anor är inget som kan skötas som en vanlig kommunal park. Om kommunens politiker önskar att trädgården ska hållas öppen oftare kan det säkert lösas genom att de bekostar ett antal guidningar i trädgården.
Det inlägg om att öppna slottsträdgården som infördes i Corren i början av sommaren visar på en stor okunskap om denna unika trädgård. De missar det 900-åriga perspektivet. Det klagades dessutom på kostnaden för skötseln av parken och då kan man undra vad de tror det skulle kosta om trädgården dagligen hölls helt öppen för allmänheten. Vem skulle få stå för den kostnaden? Här är det inte lämpligt att byta ut gamla växter mot mer lättskötta om någon del av trädgården vandaliserats.
Slottsträdgården ingår i det statliga byggnadsminnet Linköpings slott och är en del av fastigheten Innerstaden 1:13 som förvaltas av Statens Fastighetsverk. Sammanlagt omfattar fastigheten drygt 38 000 kvadratmeter. Ytan består av själva slottet, yttre och inre borggården, slottsparken (mellan slottet, P-huset och Storgatan), den inhägnade slottsträdgården och den del av slottsträdgården som finns mellan den inhägnade trädgården och biblioteket.
I dag har allmänheten full tillgång till cirka 65 procent av marken dygnet runt, årets alla dagar. Dessutom har alla tillgång till den inre borggården dagtid. Här finns med andra ord stora ytor (cirka 24 000 kvadratmeter) för alla att vistas på och som Linköpings kommun, i samarbete fastighetsförvaltaren, kan utveckla för såväl kommuninvånarnas som turisternas fromma. Där finns stor potential till förbättringar.
Om denna vackra trädgård med 900-åriga anor legat i Stockholm hade nog ingen kommit på tanken att öppna upp den för allmänt slitage. Nästa mandatperiod kanske det ska sparas på kommunal parkskötseln och hur skulle det drabba slottsträdgården? Men tanke på hur kommunalt skötta parker ser ut i Linköping är det ingen vidare reklam för kommunens prioriteringar.
Vad har Linköpings politiker och ni övriga som förespråkar en öppen slottsträdgård för visioner för utvecklingen av de redan fullt tillgängliga delarna av marken runt Linköpings slott?