Den 22 maj firas den biologiska mångfaldens dag. Fler kräver en tuffare naturpolitik för att ta oss ur den miljökris vi nu befinner oss i, orsakad av politik som bygger på kortsiktiga mål.
Forskarna kallar tiden vi lever i för antropocen, en tid där människan dominerar. Vi lever i den sjätte massutrotningen av arter, där arter utrotas 100–1000 gånger snabbare än de skulle gjort om människan inte drev på utrotningen. Ändå känner vi bara till en bråkdel av alla arter, vilket betyder att arter vi inte ens känner till sannolikt utrotas. Enligt IPBES-rapporten, den biologiska mångfaldens motsvarighet till klimatets IPCC-rapport, hotas nu en miljon arter.
Men vi har kunskapen om vad vi kan göra för att undvika miljöförstöring och istället stärka våra ekosystem. En annan framtid är möjlig, än den där arternas namn glöms bort i takt med att livet sinar. Blomstrande ängar, djupa skogar och forsande älvar, surret på midsommarafton, vågornas skvalpande eller fjällens tystnad.
Miljöpartiet grundades av miljörörelsen, för solidaritet med allt liv på jorden. Med Miljöpartiet i regering har vi fått den största miljösatsningen i svensk budget någonsin – ett stort framsteg för biologisk mångfald. Vi har bland annat kraftigt ökat anslagen till skydd och skötsel av natur och satsat på ekologiskt jordbruk. Vi vann dessutom den långdragna striden om Ojnareskogen på Gotland.
Trots att vi i Linköping har en betydande areal av en av de mest skyddsvärda naturtyperna – eklandskapet – är mycket lite natur skyddad i kommunen. Det tycker Miljöpartiet är fel och vi driver därför på för att fler naturreservat ska inrättas och att mer pengar sätts av för skydd, skötsel och restaurering av eklandskapet och andra skyddsvärda miljöer som rikkärr, torrängar och vattendrag.
Men arterna känner inga gränser. Enligt en intervjustudie i EU är den folkliga viljan för att EU ska vidta åtgärder för biologisk mångfald stor. Därför måste EU fokusera mer på att hjälpa medlemsländerna att skydda, sköta och restaurera naturområden. Miljöpartiet går till val på att EU ska satsa minst 10 miljarder euro mer på detta.
Miljöpartiet vill:
- Att EU ska driva på för ett nytt internationellt avtal för biologisk mångfald med skarpa mål till år 2030.
- EU:s jordbruksstöd ska styras till miljö- och djurvänligt jordbruk och användningen av antibiotika och konstgödsel ska minska.
- Glyfosat och kemiska bekämpningsmedel med stor miljöpåverkan ska förbjudas.
- Att all ny plast ska vara spårbar och återvinningsbar. Plastföretag ska ha producentansvar för all ny plast på marknaden.
- Bottentrålning ska förbjudas och EU ska sätta fiskekvoter som skyddar fiskens tillväxt.
Den biologiska mångfalden handlar om variationen av livsformer på jorden. Det är en mångfald som bygger upp fungerande ekosystem, som är grunden för liv idag och i framtiden. Därför är det också viktigt att rösta för naturen i EU-valet, för ett parti som står upp för allt liv på jorden.
Rebecka Le Moine (MP)
riksdagsledamot och talesperson för biologisk mångfald
Rebecka Hovenberg (MP)
gruppledare i Linköping