Med en självförsörjningsgrad på runt 50 procent är vi i Sverige beroende av importerade livsmedel. Inte minst nuvarande kris med bekämpningen av covid-19 har visat på sårbarheten i vårt samhälle. Hur hamnade vi här?
Redan strax innan pandemin frågade vi Landshypotek Banks Lantbrukspanel, som består av över hundra lantbrukare över hela landet, hur de upplever engagemanget från resten av samhället.
Svaret är entydigt: Engagemanget har under lång tid varit svalt och skralt för svenskproducerade livsmedel. Det gäller på såväl nationell som regional och lokal nivå från bland annat svenska politiker och tjänstemän, ansvariga för offentliga kök inom skola och äldreomsorg.
Nio av tio paneldeltagare bekräftar att konsumenterna verkligen bryr sig och vill agera, men att efterfrågan inte möts av andra i samhället.
Åtta av tio i panelen svarar att politikerna inte gör tillräckligt. Majoriteten anser att stärkt konkurrenskraft för svensk matproduktion och bland annat efterfrågan från verksamheter som är finansierade av skattemedel är viktigare än ekonomiskt stöd.
Viktigt för självförsörjningen är kommuners och regioners möjlighet att köpa svenskproducerade livsmedel till skolor, äldreboenden, sjukhus etc. I panelen uppger åtta av tio att frågan däremot inte tycks stå högt på regionala och lokala politikers agenda.
Nästan hälften av panelen anser att regelverket för primärproduktion behöver förenklas. En betydande andel efterlyser näringspolitiska satsningar på infrastruktur, utbildning och forskning för att stimulera lantbruket.
En bra start för alla som funderar på det här i Östergötland – en av Sveriges starkaste jordbruksregioner – kan vara:
- Obligatorisk information om livsmedlens ursprung. Trots konsumentintresset är det endast dagligvaruhandeln som redovisar matens ursprung. Varken restauranger eller offentliga verksamheter som skolkök och äldreboenden ser det som självklart att informera om varifrån maten kommer.
- Främja inköp av närproducerade livsmedel i offentligt finansierad verksamhet. Det borde vara självklart att verksamheter i Östergötland som finansieras av lokalinvånarnas skattepengar, som skolor och äldreomsorg, också har möjlighet att främja utvecklingen av näringslivet i den egna trakten. Skattepengar används nu i andra sammanhang till olika sektorer för att rädda jobb. Här är det enkelt: köp närproducerad mat så ökar antalet jobb.
- Fokusera på regelverksförenklingar för svensk primärproduktion, som är avgörande för att stärka konkurrenskraften.
I Sverige har vi kommit längre än i andra länder vad gäller miljö och djurskydd. Svensk livsmedelsproduktion och svenska konsumenter vinner på om vi städar i byråkratiseringen och samtidigt ställer samma krav på importerade livsmedel som vi ställer på våra egna.
Oavsett vad man värderar – kvalitet, produktion eller djurhälsa – håller svensk produktion av livsmedel hög klass. Det är vår gemensamma efterfrågan – och vårt gemensamma engagemang – som gör skillnad för svenska lantbruket. Två viktiga ingredienser för att stärka oss inför framtida krissituationer och skapa tillväxt och jobb i en region som Östergötland.
Per Lindblad, vd Landshypotek Bank
Johan von Kantzow, ordförande, Landshypotek Östgöta