Skogsbruk och naturvård hänger ihop

Den allra största delen av naturen i Östergötland brukas och ska brukas och är därmed inte skyddad som reservat, skriver Mikael Norén, Länsstyrelsen Östergötland, i en replik.

Den allra största delen av naturen i Östergötland brukas, framhåller debattören.

Den allra största delen av naturen i Östergötland brukas, framhåller debattören.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Debatt2020-02-14 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svar på ”Staten bör lugna ner sin aptit på mer skogsmark”, 10/2.

Långsiktigt och hållbart brukande av skogen innebär att samtidigt som aktivt skogsbruk bedrivs tar man ansvar för värdefulla naturmiljöer, kulturmiljöer, friluftsvärden med mera. 

Hållbarheten består av tre delar, eller dimensioner: ekonomi, ekologi och det sociala. Delarna är oskiljaktiga och kommer till uttryck i FN:s globala mål för hållbar utveckling, Agenda 2030. Istället för att se naturvård som en kostnad och något som tär på ekonomin bör den ses som en integrerad och naturlig del av ett trovärdigt skogsbruk. Skogsbruk och naturvård hänger ihop.

Länsstyrelsen Östergötland arbetar på uppdrag av riksdag och regering med skydd av natur. Det vanligaste verktyget är att bilda naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behovet av friluftsområden. 

Att bilda nya naturreservat är en lång process som baseras på dialog, respekt och överenskommelser. Vi fattar inga beslut mot en markägares vilja. Arbetet med att bilda nya naturreservat fortsätter och innebär långt ifrån att tillgången på skogsråvara stryps. 

Östergötlands 283 naturreservat utgör totalt cirka två procent av skogsmarken i länet. Den allra största delen av naturen i Östergötland brukas och ska brukas och är därmed inte skyddad som reservat. Det är med andra ord inte omfattningen av naturreservat som bevarar biologisk mångfald. Grundansvaret ligger till stor del hos markägare och brukare – ibland uttrycks det som frihet under ansvar.

Ibland är det dock orimligt och inte långsiktigt att förvänta sig att enskilda ägare till mark med höga naturvärden och samtidigt höga ekonomiska värden ska ta det ansvaret. Då har samhället möjlighet att gå in och avlasta och ersätta markägaren genom att exempelvis bilda naturreservat. Man kan se reservaten som en pusselbit i helheten där det hållbara brukandet är basen. 

När det gäller granbarkborren så har den orsakat stora angrepp på granbestånden i länet, både i produktionsskog och i skyddade områden. Skadorna från granbarkborren drabbar all gran och ger olika konsekvenser, till exempel ekonomiska förluster och minskad biologisk mångfald. Vi hoppas att detta kan vara en väckarklocka som får oss alla att titta på hur vi kan hjälpas åt att skapa ett levande skogslandskap som är hållbart för både produktion och naturvärden. Vi tror att en förutsättning för detta är en konstruktiv dialog där olika parter har respekt för varandras olika syften.

Alla markägares engagemang för naturen är grunden i att bevara värdefulla områden och arter. I detta arbete kan vi från myndighetshåll bland annat bidra med sakkunskap. Tillsammans kan vi bidra till hållbarhet och en natur som är värdefull för kommande generationer.

Mikael Norén, chef enheten för naturskydd, Länsstyrelsen Östergötland