Regeringens budgetförslag om höjda skatter slår mot studenter. En högskoleutbildning måste bli mer lönsam för studenter, inte mindre. Det handlar både om att utbildningen i sig ska vara givande att läsa, och att utbildning ska löna sig när studenten kommer ut på arbetsmarknaden.
I dag är det alldeles för ofta ekonomiskt olönsamt att utbilda sig. Det är ovärdigt ett samhälle som värderar kunskap och bildning högt. Sänkt inkomstskatt skulle göra en utbildning mer attraktiv och dessutom öka skatteintäkterna till staten.
Redan i dag hindras studenter från att utbilda sig och tjäna pengar genom höga skatter på inkomster. Därför är det oroväckande att regeringen i sin höstbudget vill höja inkomstskatten med ytterligare 1,5 miljarder kronor nästa år. Regeringen vill att fler löntagare ska omfattas av inkomst- och värnskatten och att de som redan betalar hög skatt ska betala ännu mer.
Samtidigt sticker Sverige ut i internationella jämförelser. Sverige har en bottenplacering bland OECD-länderna när lönsamheten för högre utbildning mäts. Bland OECD-länderna ökar lönen med 60 procent i genomsnitt för den person som väljer att utbilda sig efter gymnasiet. I Sverige är motsvarande siffra 25 procent, det vill säga inte ens hälften.
Regeringens förslag får kritik från flera håll. Bland annat menar TCO:s ordförande Eva Nordmark att höjda skatter kan leda till att än färre människor väljer att vidareutbilda sig. Saco har tidigare pekat på att det redan i dag finns många utbildningar som inte lönar sig ekonomiskt, där det istället är mer lönsamt att arbeta direkt efter gymnasiet.
I ett större perspektiv ser vi problem i den låga lönespridningen i många yrken i Sverige. När möjligheten till löneutveckling är dålig innebär det att utbildningsbakgrund spelar mindre roll. Därmed lönar det sig mindre att studera vidare istället för att börja arbeta direkt efter gymnasiet. Inte minst inom kvinnodominerade yrken är möjligheten till löneutveckling dålig. Den låga lönespridningen slår alltså särskilt hårt mot studenter och kvinnor. Om löner kunde sättas mer individuellt och mer differentierat vore det ett bra steg framåt.
Frågan är vad regeringens föreslagna skattehöjningar gör för nytta. Flera bedömare har pekat på den statliga inkomstskattens skadliga effekter för samhällsekonomin, och att ytterligare skattehöjningar faktiskt kan leda till lägre inkomster. I en rapport av nationalekonomen Jacob Lundberg (Timbro) som gavs ut i somras framgår det att ett avskaffande av den statliga inkomstskatten de facto skulle öka skatteintäkterna.
En sänkning av inkomstskatten vore en betydligt bättre prioritering för en regering som tar högre utbildning på allvar. Studier måste löna sig i Sverige och då krävs en ökad lönespridning. Tråkigt nog verkar det inte som att regeringen har några ambitioner i den riktningen.
Ina Djurestål (M)
riksordförande Moderata Studenter
Simon Palme (C)
förbundsordförande Centerstudenter