SFI håller på att göras om i grunden. Återigen, senast det skedde var 2008, då SFI lades ut på entreprenad. Det verkar vara en oskriven lag att SFI ska ”reformeras” med jämna mellanrum, men den här gången sker det i tysthet, nästan helt utan uppmärksamhet i medierna. Det som är på gång är dels den så kallade auktorisationen, dels att SFI måste flytta från Birgittaskolan.
Auktorisationen innebär att SFI blir en marknad på samma sätt som grund- och gymnasieskolan blev efter friskolereformen. Kommunen har ställt upp vissa kriterier som en utbildningsanordnare måste uppfylla, om den gör det har den rätt att starta SFI-utbildning. Lågutbildade SFI-elever (studieväg 1) kommer dock kommunen behålla i egen regi. Mellan- och högutbildade SFI-elever (studieväg 2 och 3) kan efter årsskiftet välja utbildningsanordnare.
Det andra som är på gång är att SFI än en gång måste flytta. Senast det skedde var 2011, då SFI flyttade från Elsa Brändströms skola till Birgittaskolan. Nu har bildningsnämnden bestämt att Birgittaskolan ska bli en renodlad gymnasieskola (med undantag av Birgitta Vux – vårdutbildning för vuxna).
Redan hösten 2020 ska två nya gymnasieprogram starta på Birgittaskolan, vilket betyder att SFI måste flytta på sig. Problemet är bara att det ännu inte är klart med några nya lokaler för SFI och det är nog inte helt lätt att ordna heller, med tanke på att vi har 1100 SFI-elever på Birgittaskolan.
Vi har framför allt två invändningar mot de föreslagna förändringarna:
SFI får aldrig arbetsro. När ”reformerna” duggar så tätt hinner verksamheten aldrig sätta sig. Nu har vi varit på Birgittaskolan sen 2011 och hunnit bygga upp en bra och fungerande verksamhet – då är det dags att flytta igen.
Att marknadsutsätta skolan har inte lett till önskat resultat i ungdomsskolan, varför skulle det då göra det på SFI? I teorin heter det att konkurrens mellan skolor ska leda till ökade kunskaper hos eleverna, men i ungdomsskolan har det snarare blivit tvärtom. Förklaringen ligger nog i att när skolan blir en marknad så blir eleverna kunder, med rätt att få det de vill ha, nämligen höga betyg. Det försvagar lärarnas ställning och deras självständighet i betygssättningen.
Vi hoppas att våra beslutsfattare tänker om. Varför slå sönder en verksamhet som fungerar? Låt SFI få arbetsro istället!
Åsa Aviles, Liselotte Consoli, Malin Gremar, Richard Holmgren, Ann-Kristin Wikström
SFI-lärare på Birgittaskolan