Svar på "Skolan behöver riktiga ledare", 7/8.
Större delen av sin artikel “Skolan behöver ledare” ägnar sig Torsten Svärdström (SD) åt att måla upp hur alla problem i skolan löses om lärare inte blev rektorer. För att visa på skolans problem tar Svärdström fram storsläggan och svingar den åt alla håll för att måla upp hur fruktansvärt dåligt det går för den svenska skolan. Tyvärr blir det endast en lång svartmålning utan några förslag som ger lärare hopp inför framtiden.
Jag undrar varifrån rektorer ska rekryteras om inte från lärare som vill ta mer ansvar för skolan? De stora problem som finns i skolan idag med lärarbrist, stor andel som saknar gymnasiebehörighet, arbetsmiljö, stress med mera har inte sin grund i att lärare blir rektorer, utan i att yrket under många år inte varit prioriterat av politiken. Skolpolitiker har många gånger varit oförstående, eller framför allt ofokuserade, på vad som är grundproblemen i skolan. Många av förslagen har därför blivit enkla, populistiska och “quick fix” – istället för långsiktiga lösningar som ger lärare och skolan arbetsro.
Så varför tvivlar Svärdström på lärares förmåga att leda skolan? Lärare är trots allt ledare i klassrummet. Jag träffar många kollegor på min skola och på andra skolor som har stor förmåga att leda, både i klassrummet och på skolan. Ledarskap är viktigt och behövs verkligen i skolan, men de problem som skolan står inför har inte sin grund i att rektorer är “före detta lärare som växlats upp till kvalificerade schemaläggare”. Rektorer behöver ha en bakgrund i skolan för att kunna vara pedagogiska ledare – vilket är en viktig del av rektorernas arbetsuppgifter.
För att skolan ska utvecklas och fortsätta vara en kunskapsskola måste lärare ses som en tillgång – inte ett problem. Vem känner verksamheten bättre än lärarna? Vem vet vilka behov som finns i skolan, om inte lärarna? Läraryrket behöver bli mer attraktivt och för att det ska hända behöver lärarlönerna öka, arbetsmiljön förbättras och dessutom behöver det finnas karriärvägar för den som vill ta mer ansvar. Varför vill Svärdström stänga den dörren för lärarna?
Idag är det ett svårt rekryteringsläge för skolor som vill anställa lärare. HR-avdelningen i kommunen pratar om “kannibalism” – alltså att skolor “tar” lärare från varandra. Behoven är stora och efterfrågan blir därför enorm, men tyvärr söker återigen sig allt färre till lärarutbildningen och flera kollegor har valt att lämna yrket. Inte så konstigt kanske när lärare och lärarstudenter lyssnar på debatten och den svartmålning som pågår av skolan. Svärdström tar detta ett steg längre och pekar ut lärare och rektorer som ett problem – snarare än en tillgång.
För jag undrar avslutande; vem vill jobba i den skola som svartmålas av SD?
Mikael Scheibel Sahlin
gymnasielärare