Nu när Pridetåget intagit staden så tycker jag att det är dags att vi faktiskt frågar oss själva vad någons könsidentitet eller läggning har med politik att göra.

Att dessa saker blivit en politisk fråga kan inte anses vara annat än lustigt. Det är en människas åsikter, tankar och värderingar som bör forma sina politiska åsikter, inte utifrån vem du är attraherad till eller identifierar dig som. Även det faktum att Pride som organisation har fått tolkningsföreträde för alla inom HBTQ-sfären verkar inte uppröra människor. Att tro att en organisation driven av aktivister till allra största del från vänstersidan ska representera hela denna grupp är naivt. Man kan därmed stötta HBTQ-personer och opponera sig mot Pride samtidigt.

Det är beklagligt att Pride som organisation tagit avstånd från Sverigedemokraterna och inte bjudit in oss som parti för att sedan aktivt smutskasta och påtrycka andra partier att kalla oss för diverse negativa epitet. SD har som alla andra partier personer inom partiet som är HBTQ och att dessa personer är välkomna utifrån en del av sin identitet som egentligen inte bör vara något kontroversiellt men inte välkomna i egenskap av vad de tycker och tänker som frihetliga individer. Pride och såväl vänstern predikar ofta om inkludering och mångfald, inkludering och mångfald av åsikter lyser dock ständigt med sin frånvaro.

Att Pride har en avsevärd vänsterlutning är en självklarhet då det räcker med att kolla på de olika styrelserna av organisationen. Engagemang i partier från vänster är mycket vanligt förekommande. Det är även dessa partier som tydligt klargjort att man vill ha fortsatt hög invandring till Sverige trots alla de problem som orsakats av den oansvariga invandringspolitik man själv skapat.

När ett parti önskar mer invandring från länder och kulturer där det är olagligt att tillhöra HBTQ-sfären och i vissa länder belagt med dödsstraff samtidigt som man säger sig värna om HBTQ-rättigheter så är det inget annat än rent hyckleri för att vinna godhetspoäng. Du kan inte ha stor invandring från kulturer som vill se HBTQ-personer döda och samtidigt mena att på riktigt värna om HBTQ-personers rättigheter och trygghet.

Det finns mycket att säga om Pride och Sverigedemokraterna skulle välkomna dessa budskap i de delar av världen där det behövs som mest. I Sverige är våra utanförskapsområden exempel på där det kan behövas, dock möts kanske Pride av en obekväm sanning i dessa områden.