Särbegåvade behöver mer stöd

En särskild tjänst med ansvar för särbegåvade elever bör tillsättas, skriver debattörerna.

Resurs. Det är viktigt att ta vara på särbegåvade elevers potential, framhåller debattörerna.

Resurs. Det är viktigt att ta vara på särbegåvade elevers potential, framhåller debattörerna.

Foto: JESSICA GOW / TT

Debatt2018-03-29 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Barn- och ungdomsförvaltningen har tagit fram ett stödmaterial för särbegåvade. Det är en bra början på ett arbete som i bästa fall kan ge särbegåvade elever tillbaka den lust och det engagemang för lärandet som många av dem förlorat sedan de började skolan.

Stödmaterialet har fokus på att beskriva vad särbegåvning är och var man kan hitta mer information. Stöd behövs, och utmaningar, men framförallt behövs vuxna människor, som inte bara kan identifiera problematiken, utan som kan identifiera sig med eleven, och förstå hens situation, frustration och ofta ledsenhet eller aggression.

I stödmaterialet föreslås att Elevhälsan engageras om särbegåvning misstänks. Särbegåvning är en intellektuell avvikelse, inte en sjukdom. Omgivningens oförmåga att se, bekräfta och anpassa kan leda till psykisk ohälsa, men ambitionen måste vara att aldrig behöva dra in Elevhälsan i de särbegåvades skolgång.

Stödmaterialet ska vara ett stöd för skolans personal. Men det lämnar till varje skola, rektor, lärare och elevhälsoteamet, att hitta metodik och bra processer för att identifiera eleverna, lämpliga strategier, välgrundade åtgärdsplaner och nödvändiga resurser. Det är mycket tveksamt om föräldrar till särbegåvade känner att förutsättningarna för deras barn i skolan blev särskilt mycket bättre i och med stödmaterialet.

Vi skulle vilja att en särskild tjänst upprättas och tillsätts, med ansvar för våra särbegåvade elever. Vi tror att det behövs en person med särskilt engagemang och egen erfarenhet av problematiken.

Det behöver ingå i uppdraget att skapa fungerande samarbeten med resurser i den egna organisationen såväl som på universitetet. Många av både elever, lärare, och professorer på LiU har egna erfarenheter av särbegåvning.

Problemet med särbegåvning är inte eleverna, utan kommunens brist på adekvat målbild och resursstyrning. Särbegåvade som inte uppmärksammas och får den skolgång de har rätt till, är en outnyttjad resurs; de är elever som har exceptionella förmågor, och som skulle kunna nå mycket långt inom sina intresseområden. Linköpings kommun måste ta sitt ansvar, och se till att alla elever, även de särbegåvade, utmanas i sitt lärande och känner lust och engagemang.

Emelie Gustafsson

Trine Vikinge

kandidater i kommunfullmäktigevalet för Centerpartiet