SÀmre lÀrartÀthet trots enorma vinster i friskolorna

Den svenska skolan Àr ett samhÀllsansvar och alla barn ska fÄ en jÀmlik möjlighet till personlig utveckling och god utbildning.

Det stora felet Àr att Sverige som enda land i vÀrlden, tillÄter att nÄgra, oavsett vinstens storlek kan berika sig pÄ elevernas och verksamhetens bekostnad, skriver debattörerna.

Det stora felet Àr att Sverige som enda land i vÀrlden, tillÄter att nÄgra, oavsett vinstens storlek kan berika sig pÄ elevernas och verksamhetens bekostnad, skriver debattörerna.

Foto: Fredrik Sandberg / TT

Debatt2022-03-25 06:00
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Svar pÄ "Friskolor har ingen laglig rÀtt att vÀlja elever" (16/3):

SjĂ€lva grunden i ett aktiebolag Ă€r dĂ€remot att generera vinst Ă„t dess Ă€gare! Friskolornas Riksförbund och dess vd verka anse att vinsterna Ă€r för lĂ„ga! Alla tillgĂ€ngliga fakta i revisionsrapporter och nyhetsrapporteringar visar den absoluta motsatsen sĂ€rskilt nĂ€r det gĂ€ller de större bolagen som kanske har uppemot 80–90 procent av friskoleeleverna. Enligt Dagens Industri nĂ€stan niofaldigade Academedia sin senaste vinst efter skatt. Engelska skolans förre storĂ€gare Barbara Bergström tjĂ€nade sjĂ€lv 500 miljoner kronor enbart pĂ„ att sĂ€lja ut en del av skolan! De stora skolbolagen gör miljardvinster och stora summor försvinner ut ur landet pĂ„ flera olika sĂ€tt, dels direkt till ett antal utlĂ€ndska riskkapitalister, dels till skatteparadis. Detta har ju belysts pĂ„ flera sĂ€tt, till exempel genom "Uppdrag granskning". Har det undgĂ„tt friskolans vd? Det tycks inte finnas nĂ„gon hejd pĂ„ denna girighet i de större skolbolagen och kan vara just detta som nu blir hela marknadsskolans fall! 

Den av oss skattebetalare finansierade skolpengen borde ju enbart vara till för eleverna, lĂ€rarna och den direkta skolverksamheten och inte för att enskilda Ă€gare och bolag ska kunna berika sig! Det stora felet Ă€r ju att Sverige som enda land i vĂ€rlden, tillĂ„ter att nĂ„gra, oavsett vinstens storlek kan berika sig pĂ„ elevernas och verksamhetens bekostnad! I dag vill 8 av 10 svenskar fĂ„ bort vinsterna i skolan, men ni i Friskolebolagen och era borgerliga följarpartier lyssnar inte? SĂ„ lĂ„t oss dĂ€rför alla rösta rĂ€tt i höstens val!             

Tankesmedjan Balans har visat till exempel att Watma Education med dotterbolag Àgs av de moderata regeringstjÀnstemÀn som tog fram Friskolereformen. Kunskapsskolans Àgare Àr en före detta moderat politiker. Skolkoncernen Tellusgruppen och Aprendere Àgs av en aktiv L-politiker, och Engelska skolan har tydliga kopplingar bÄde till L och M. Raoul Wallenbergsskolan Àgs av en tidigare parti- och statssekreterare i KD. Dels kan de olika skolbolagen delas upp i nya dotterbolag, köpas och sÀljas, och pÄ sÄ vis bli allt svÄrare att granska, dels Àr ffa borgerliga politiker eller före detta inblandade i styrelser och/eller som Àgare. Hur sunt Àr det i en demokrati att man kan vara bÄde förtroendevald politiker och delÀgare i det man fattar beslut om?

Skolinspektionens granskning i Ă„r av 30 friskolor har visat brister hos 24 nĂ€r det gĂ€ller antagningen av nya elever. Fler Ă€n hĂ€lften efterfrĂ„gar ocksĂ„ mer information Ă€n man behöver. Misstanken uppstĂ„r redan hĂ€r att detta kan snedvrida urvalet. Att system Ă€r digitaliserat sĂ€ger ju ingenting om kvaliteten Ă€n mindre om öppenheten! Friskolorna har naturligtvis ingen egentlig laglig rĂ€tt att vĂ€lja sina elever, men bestĂ€mmer ju urvalet utan insyn! MĂ„nga Ă€r mĂ„hĂ€nda ”digitaliserade” men inte offentliga! Och vĂ€lsituerade förĂ€ldrar kan i dag stĂ€lla sina barn i kö redan pĂ„ babystadiet! Redan hĂ€r pĂ„börjas skolsegregationen enligt forskningen! 

Professor Jonas Vlachos och docent Karin Edmark redovisade i "Agenda" helt nyligen forskning hur friskolorna lett till att skolsegregationen ökat och att dessa har lĂ€gre lĂ€rartĂ€thet, fĂ€rre skolbibliotek, fĂ€rre laborationssalar och Ă€ven rĂ€ttar prov generösare och ger glĂ€djebetyg. Granskningar i Svenska Dagbladet har visat bĂ„de att friskolorna har fĂ€rre lĂ€rare per elev och att de har fler obehöriga lĂ€rare Ă€n de kommunala skolorna. LĂ€rarbrist finns, men andelen behöriga lĂ€rare Ă€r högre i de kommunala skolorna (84,5 procent) och ökar, medan andelen behöriga lĂ€rare Ă€r lĂ€gre i friskolorna (69,7 procent) och andelen minskar (Skolverkets statistik). Riksdagens utredningstjĂ€nst, har visat att lĂ€rarna i friskolorna tjĂ€nar mindre Ă€n de kommunalt anstĂ€llda lĂ€rarna. 

Nog hade ocksÄ en viss respekt för oss och vÄra kunskaper och erfarenheter frÄn ett helt yrkesliv i skolan och ett stort engagemang i skolfrÄgor varit positiv, Ulla Hamilton!

Lisbeth Henricsson, skolpsykolog, fil dr och Gunnar Englund, skolledare, lÀrare

Gunilla Nylund och Sofia Frithioff, grundskollÀrare

Git Englund, lĂ„gstadielĂ€rare, Gun Menzel, specialpedagog, Örjan Abihn, SYV

Kerstin Levin och Kerstin Sagström, lÀrare kommunal vuxenutbildning

 
 
 
 
 
 
LĂ€s mer om