Samhällsintresse att bevara Linköpings åkermark

Den totala arealen av Sveriges åkermark har mellan 2003 och 2022 minskat med cirka 131 000 hektar. Den marken skulle kunna ge 800 000 ton spannmål eller över 1 miljard brödlimpor per år. Så beskriver Hushållningssällskapet utvecklingen, skriver debattörerna.

Vi anser att kommunen genom att förstöra 250 ha brukningsvärd åkermark utan att göra en djupdykande alternativ lokaliseringsutredning bryter mot miljöbalken, skriver debattörerna.

Vi anser att kommunen genom att förstöra 250 ha brukningsvärd åkermark utan att göra en djupdykande alternativ lokaliseringsutredning bryter mot miljöbalken, skriver debattörerna.

Foto: Corren

Debatt2024-10-26 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Linköping är en av de kommuner i Sverige som planlägger mest odlingsvärd jordbruksmark.

I återkommande rapporter från EU understryks klimatförändringarnas betydande negativa konsekvenser för jordbruket. Det handlar om minskad produktion och avkastning samt om krympande odlingsbara arealer. När jordbruksmarken försvinner och vår omvärld är så orolig som nu blir vår slutsats att vi behöver slå vakt om vår inhemska livsmedelsproduktion. Vid en eventuell kris handlar det ytterst om befolkningens överlevnad och över tid kan vår mark även behövas för fler än oss.

Detta lyfter också kommunen i sitt klimatanpassningsprogram. Ändå fortsätter de styrande politikerna åt rakt motsatt håll med planerna på att för all framtid förstöra 250 hektar värdefull åkermark i området Distorp.

Varför? Egentligen vet de inte. Detaljplanen i sig möjliggör både industrier och avfallshantering där. Det som nämnts är ett påstått behov av en logistikpark. Men det finns ingen behovsanalys som visar att marknaden efterfrågar detta.

Logistikbranschen själv tycks föredra Norrköping på grund av dess bättre förutsättningar för transporter med järnväg, båt och på väg. Att Mjölby inte verkar kunna fylla sina logistikparker visar också att det ligger ett stort affärsmässigt risktagande i denna typ av projekt.

Företag behöver flytta till nya lokaler när Ostlänken byggs och ett nytt stationsområde i Steninge anläggs. Men kommunen har inte kunnat redovisa hur behoven egentligen ser ut. Vi har efterfrågat en sådan behovsanalys men den finns inte. Vi är övertygade om att dessa företag kan beredas plats i områden som redan exploaterats i stråket Tornby, Torvinge, Mörtlösa. När Ostlänken byggs kan den dessutom inte dras ända intill befintlig järnväg.

Då kommer det finnas tre barriärer i landskapet mellan Ostlänken, E4 och nuvarande järnvägsspår som skär av landskapet och försvårar brukande av mark och rörelse för djur och människor. Marken mellan infrastrukturstråken borde vara lämplig att nyttja för just verksamhetsmark i första hand i stället.

I detaljplanedokumentet “Undersökning av betydande miljöpåverkan” för Distorp, är det tydligt att de stora kulturvärden som finns i området kommer att utsättas för stor påverkan. Miljöeffekterna beskrivs däremot som små. Men de förutsätter samtidigt omfattande åtgärder för hantering av vatten, föroreningar och den ökade risken för översvämningar på grund av hårdgjorda ytor. Det behöver utredas vilka särskilda åtgärder som krävs för att undvika att Roxen blir ännu mer förorenad eller att de idag låglänta jordbruksmarkerna inte likt bostadsområden i Mantorp blir översvämmade efter varje intensivt regn.

Exploateringen av Distorp beskrivs av kommunen och den styrande majoriteten som helt avgörande för kommunens utveckling. Men miljöbalken förbjuder i princip exploatering av åkermark om det finns alternativ mark. Via ett samråd och genom att skicka in synpunkter ges nu en möjlighet att påverka.

Vi anser att kommunen genom att förstöra 250 ha brukningsvärd åkermark utan att göra en djupdykande alternativ lokaliseringsutredning bryter mot miljöbalken. Vi anser dessutom att det är av väsentligt samhällsintresse att bevara Distorps åkermark för vår livsmedelsförsörjning och för framtida generationer.