S: Varför Àr vÄra barn sÄ oviktiga?

Min enkla slutsats Ă€r denna: Regeringen satsar 852 procent mer – eller 24,7 miljarder mer – pĂ„ att sĂ€nka skatterna Ă€n pĂ„ vĂ„ra skolbarn, skriver Lennart Allard (S).

MÄnga rikspolitiker tycks sakna grundlÀggande kunskap om vÄra barns situation. Har vi inget lÀrt, skriver Lennart Allard (S).

MÄnga rikspolitiker tycks sakna grundlÀggande kunskap om vÄra barns situation. Har vi inget lÀrt, skriver Lennart Allard (S).

Foto: Alexander Olivera/TT

Debatt2024-10-24 05:00
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Följ pengarna och du ser vad en regering tycker Àr viktigt. RÄdet fick jag för mÄnga Är sedan. I Är har jag följt det och granskat vad regeringen gör med de 60 miljarder som den vill utveckla Sverige med.

Min lÀsning av budgeten gör mig bÄde upprörd och förvÄnad. Alla riksdagspartier sÀger att de vill ge vÄra barn en bra framtid, god omsorg, frisk miljö och en skola som ger dem ett rikt liv.

Men hur svarar budgeten mot denna ambition? Inte alls, vad jag kan se. Av budgetens satsningar pĂ„ 60 miljarder gĂ„r endast 2,9 miljarder till skolan. DĂ€remot gĂ„r 27,6 miljarder till sĂ€nkta skatter, mest gĂ„r det till dem som tjĂ€nar bĂ€st. 

Min enkla slutsats Ă€r denna: Regeringen satsar 852 procent mer – eller 24,7 miljarder mer – pĂ„ att sĂ€nka skatterna Ă€n pĂ„ vĂ„ra skolbarn.

En pressad finansminister Elisabeth Svantesson (M) sa att ”det Ă€r bra pĂ„ sikt” att de rika fĂ„r mest nĂ€r hon mötte journalisterna och presenterade sin budget. 

Hur dÄ?, blir min enkla frÄga. Jag vÀgrar att tro att ens en majoritet av moderata vÀljare, Àn mindre liberala, kristdemokratiska och sverigedemokratiska vÀljare, hÄller med. Jag tror att de hellre skulle se att Sverige fick en grundskola dÀr alla unga ges en riktig chans att fÄ med sig tillrÀckliga redskap för livsresan. En skola som alla kan vara stolta över.

Hur ser det ut i dag? Tala med en förÀlder med barn i grundskolan.

En klass med kanske 25 elever kan ha flera barn med diagnoser. DĂ€r finns bara en lĂ€rare. NĂ„got barn skulle kunna ha en plats inom sĂ€rskolan om förĂ€ldrarna sĂ„g till barnets behov. 

I dag kan sju anstĂ€llda som möter barnen vara sjuka en dag – och en enda vikarie kan kallas in. Situationen fĂ„r lösas pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt av rektor.

PÄ en skola skulle det behövas tre specialpedagoger/speciallÀrare med tanke pÄ elevers behov. Nu kan det finns en enda speciallÀrare.

MÄnga rikspolitiker tycks sakna grundlÀggande kunskap om vÄra barns situation. Har vi inget lÀrt? Vi har sett hur det har gÄtt förr. Med regeringen Carl Bildts drastiska nedskÀrningar i början av 1990-talet försvann mÄnga elevers stöd och marknadsskolan gjorde sitt intÄg.

Under livets gĂ„ng har jag fĂ„tt insikten att jag stĂ€ndigt kan lĂ€ra mig nĂ„got nytt. Och jag kan tror att det kan ske igen. För att vara konkret: Elisabeth Svantesson sa till journalisterna att ”det Ă€r bra pĂ„ sikt” med stora skattesĂ€nkningar till dem med högst inkomst. Finns det ett samband mellan de föreslagna skattesĂ€nkningarna och mer resurser till skolan och stöd till elever med behov? Vad har jag missat?

Riksdagsledamöter Jonas Andersson (SD), Patrik Karlson (L) och John E Weinerhall (M), kan ni som Linköpingspolitiker förklara hur sambandet ser ut? Och kan ni försvara en budget dÀr skattesÀnkningarna Àr 852 procent större Àn satsningen pÄ eleverna?