Valet till Europaparlamentet är av betydelse för Östersjön. Åtta av nio länder runt Östersjön ingår i EU vilket gör att de lagar och regler som styr miljöarbetet till stor del bestäms på EU-nivå.
EU:s övergripande vision för Östersjön är att bibehålla ett friskt innanhav med levande och hållbara livsmiljöer, som samtidigt möjliggör växande näringar som fiske och turism.
Att havet ska räcka till allt är dock en svårlöst ekvation.
Bredvid klimatförändringarna, som har stor påverkan på livet i havet, är Östersjöns marina ekosystem sedan länge under hård press från mänskliga aktiviteter som fiske, båttrafik, turism, industriutsläpp, jordbruk och vägtrafik. Eftersom havet inte mäktar med att tillfredsställa alla dessa behov samtidigt uppstår konflikter mellan bevarandemålen och exploateringsviljan, men också mellan olika särintressen.
Visionen om framtidens Östersjön kommer därför att kräva tuffa prioriteringar och god hushållning med resurserna. Ansvaret för det vilar till stor del på våra folkvalda i Europaparlamentet.
Fisket i Östersjön styrs huvudsakligen på EU-nivå. En gång om året samlas EU:s fiskeministrar för att bestämma hur mycket olika länder får fiska. I år står krisen för Östersjötorsken sannolikt i centrum för förhandlingarna. Under det senaste decenniet har ministrarna tyvärr tillåtit större fångster än vad forskarna rekommenderar. Att försöka få en plats i fiskeutskottet är ett effektivt sätt för svenska EU-parlamentariker att nå inflytande i de viktiga fiskefrågorna.
Även när det gäller övergödningen tas många centrala beslut på EU-nivå. Hur jordbruket utvecklas runt Östersjön är helt avgörande för hur mycket kväve och fosfor som når Östersjön från land. EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) är det centrala verktyget för att påverka lantbrukets metoder. CAP genomgår just nu en stor översyn och i EU-parlamentets jordbruksutskott kan svenska parlamentariker till exempel påverka hur mycket lantbrukarna ska få betalt för sina miljöinsatser.
Ett annat viktigt exempel är farliga kemikalier. För att hejda dessa från att nå haven krävs en bättre tillämpning av EU:s kemikalielagstftning Reach. Det krävs exempelvis bättre kontroll av kemikalier i varor, gruppvis reglering av ämnen för att snabba på lagstiftningsprocessen samt bättre kontroll av den information som lämnas in av företagen som tillverkar eller säljer kemikalierna. Att samma lagstiftning gäller i hela EU ger bättre förutsättningar att minska utsläppen till havet.
Stora delar av Östersjöns framtid bestäms alltså på EU-nivå. Alla länder runt Östersjön behöver bidra för att få ett friskare hav som kan möta framtiden. Vägen dit går genom gränsöverskridande samarbeten kring gemensamma lagar och regler.
Därför är det viktigt att gå och rösta 26 maj. Det är då vi väljer vilka personer som under de kommande fem åren ska representera oss och föra vår talan i det viktiga arbetet med att utforma Östersjöns framtid.
Tina Elfwing
föreståndare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum
Christoph Humborg
professor och vetenskaplig ledare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum
Gun Rudquist
policychef vid Stockholms universitets Östersjöcentrum