Rörelse är bästa vägen till hälsa

Fler måste vara med och lösa den stora samhällsutmaningen med ökat stillasittande och för lite fysisk aktivitet, skriver Kristin Lönnqvist och Mattias Ottosson.

Blodomloppet. Motionslopp är utmärkt men mer arenor för rörelse måste skapas, skriver debattörerna.

Blodomloppet. Motionslopp är utmärkt men mer arenor för rörelse måste skapas, skriver debattörerna.

Foto: Peter Jigerström

Debatt2017-05-15 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Ett lika säkert försommartecken som doften av hägg och syren är alla motionslopp som arrangeras runt om i landet. Intresset är stort och många vill vara med och känna glädjen och gemenskapen i det som ofta blir en folkfest. I Linköping gick Rosenkällaloppet nyligen av stapeln och den 1 juni springer över 7 000 Linköpingsbor Blodomloppet.

Samtidigt som vi gläds åt att se så många springa, jogga eller lufsa runt Blodomloppet oroar vi oss också för att fler mår sämre. Den ökande hälsoklyftan är en av vår tids största samhällsutmaningar. Forskningen visar att det bästa och mest kostnadseffektiva sättet att få fler att må bättre är genom att delta i idrott och fysisk aktivitet. Det finns starka samband mellan fysisk aktivitetsnivå och ett stort antal hälsoaspekter, allt från självskattad hälsa till olika riskfaktorer för ohälsa, till sjukdomar och för tidig död.

Idrottsföreningarna bidrar till att ge barn, unga och vuxna rörelse, men vi når inte alla och träningar några timmar i veckan på fritiden räcker inte. Därför måste fler vara med och lösa den stora samhällsutmaningen med ökat stillasittande och för lite fysisk aktivitet. En helt färsk studie från Centrum för idrottsforskning visar att hela 56 procent av pojkarna och 78 procent av flickorna av alla 10–15-åringar inte når den rekommenderade nivån av daglig fysisk aktivitet.

Därför vill vi att

- Kunskapen om vikten av förståelse för rörelse som en faktor för framtida hälsa ska öka hos BVC-personal, förskolepersonal och grundskolepersonal.

- Mål för kunskap och förståelse för rörelse införs i läroplanen för förskolan och grundskolan.

- Antalet timmar i idrott och hälsa utökas från 500 till 600 timmar i grundskolan.

- Minst 60 minuters rörelse varje dag införs under skoldagen utöver undervisning i idrott och hälsa. Den dagliga rörelsen kan med fördel genomföras i samverkan med idrottsföreningar.

- Skolgårdar, skollokaler och andra utemiljöer ska utformas, utrustas och upprustas så att de stimulerar till rörelse och idrott.

Riksidrottsförbundet får idag stöd till barn- och ungdomsidrott. Med särskilt stöd för att få vuxna och äldre att röra på sig och idrotta skulle vi kunna utveckla verksamheter som skulle nå många fler.

Därför vill vi att

- Idrottsrörelsen ges möjlighet genom ett förstärkt offentligt stöd att utveckla föreningsidrott för vuxna och äldre.

- Det görs en allmän översyn av friskvårdsbidraget så att fler idrotter kan inkluderas och fler grupper aktiveras.

Så ut och njut av solen och den glädje som sprids av att människor gör saker tillsammans. Det bästa och billigaste receptet för att motverka ohälsa är som sagt fysisk aktivitet så därför behöver vi ta krafttag för att minska stillasittandet och istället öka rörelsen. Våra politiker behöver genomföra förändringar men vi kan alla bidra till att försöka ta det där steget och röra på oss. Promenera, lunka eller spring. För en bättre folkhälsa.

Kristin Lönnqvist

distriktsidrottschef Östergötlands Idrottsförbund/SISU Idrottsutbildarna

Mattias Ottosson

ordförande Östergötlands Idrottsförbund/SISU Idrottsutbildarna