Det nationella klimatmötet 16 juni är ett bra initiativ som skulle ha kunnat bli något positivt men som tyvärr har ett upplägg som gör att det nästan blir ett hån mot svenska folket. Vår viktigaste framtidsfråga avhandlas på några timmar i form av monologer från scenen av representanter från svensk industri och utan tid för dialog eller diskussion.

Det som i stället borde diskuteras är vad regeringen avser göra för att Sverige skall nå de utsläppskrav, utanför storföretagssektorn, som vi enligt lag är skyldiga att nå. Inte hur dessa storföretag tänker göra. Flera av storföretagen ingår nämligen i det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter där de enskilda staterna inte har något att säga till om. Det är en affär mellan de enskilda företagen och EU-kommissionen. Efter år 2039 ska utsläppen från de som är med i systemet vara nere på noll och då kommer det inte längre att delas ut några utsläppsrätter. I den processen kan regeringen inte ingripa. 

För de utsläpp som ligger utanför storföretagens utsläppshandel har de enskilda staterna i EU däremot en laglig skyldighet att vidta åtgärder. I demokratisk ordning har vi och EU nyligen beslutat att för Sveriges del ska dessa utsläpp år 2030 vara högst 50 procent jämfört med 2005 års utsläpp. I denna kategori ingår bland annat trafiken, arbetsmaskiner och delar av jordbrukets utsläpp. Då jordbruket är svårt att göra något åt på kort sikt, räknar man med att jämfört med år 2021 ska utsläppen år 2030 från trafik och arbetsmaskiner ner 40 till 50 procent. Det är ingen målsättning utan ett lagkrav. 

I dag saknar regeringen helt förslag på hur detta ska gå till. Man pratar om elektrifiering, men gör ingenting. Hur denna omställning ska gå till utan att människor som är beroende av bil för sin försörjning kommer i kläm är en diskussion som måste tas. De slarvigt utställda vallöftena om sänkta priser på bensin och diesel för alla måste följas upp av något mer seriöst.

Klimatmötet i dag handlar i stort sett inte om annat än hur tekniska förändringar i industrin ska göra att industrin klarar utsläppsmålet. Regeringen smiter därmed från sitt ansvar.