Rätten till fri tolk – en fråga om rättssäkerhet

Att individer utan svenska språkkunskaper överutnyttjar möjligheten till tolk i myndighetssammanhang är en stor myt och bygger på okunskap, skriver debattören.

Debatt 12 november 2022 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Inte sedan 2015 har behovet av tolkar diskuterats så mycket som nu. Denna gång handlar det om att begränsa rätten till fri tolk i ”Direktiv samarbetsprojekt migration och integration” som finns att läsa på sidan 27 Tidöavtalet. Avtalet i stort är att betrakta som ”levande materia”, enligt en tjänsteman inom SD:s riksdagskansli, men kan komma att revideras med nya fokusområden.

Det som förvånar med just det här initiativet i Tidöavtalet är att det underförstått antyder att rätten till fri tolk skulle begränsa individens motivation till att lära sig det svenska språket. Att individer utan svenska språkkunskaper överutnyttjar möjligheten till tolk i myndighetssammanhang är en stor myt och bygger på okunskap. Att kunna det svenska språket är självklart en viktig del av integration men förutsättningarna är olika för alla individer. Ingen önskar att ha en tredje person med i mötet med läkare, polis, lärare, socialsekreterare och annan myndighetsperson. Lika lite som vi förhindrar kriminalitet i låg ålder med bara fler poliser, lika lite lär vi människor att förstå och göra sig förstådda genom att begränsa rätten till fri tolk. När vi löser grundproblemen kommer behovet av språkstöd även att minska över tid. 

Det är lätt tro att det endast är en part i rummet som behöver en tolk. Men då glömmer man alla de personer inom myndighetssverige som är beroende av tolk för att kunna utföra sitt arbete. Det blir svårt, om inte omöjligt, att arbeta yrkesetiskt om man inte kan göra sig förstådd eller förstå sin klient. Detta intygas också av sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson och ledande företrädare inom såväl rättsväsende, sjukvård som annan offentlig verksamhet.

 

I sista meningen i stycket gällande rätten till tolk nämns i Tidöavtalet att den statliga kontrollen och kvalitetsbedömningen av tolkar som arbetar för det offentliga, ska öka. Här har Språkföretagen redan 2019 föreslagit ny huvudman för tillsyn och auktorisation, men också att branschen själv ska vara delaktiga i att säkerställa tolkning av hög kvalitet. Här behövs en förbättrad dialog mellan kunder, utbildningsinstitutioner, tillsynsmyndighet och Språkföretagen. Vi som språkföretag har många idéer om hur kvaliteten kan förbättras och samtidigt skapa förutsättningar för kompetenta tolkar att utvecklas och stanna i yrket. Stora investeringar har gjorts i ny teknik, som ökat kvaliteten och förenklat användandet av språkstöd för våra kunder – ett arbete som fortsätter.

Min uppfattning är att tolkarna som arbetar i dag gör ett mycket viktigt arbete för rättssäkerhet, demokrati och jämlikhet. Summan av de uttalanden som gjorts från ledande befattningshavare och politiker enligt min bedömning är att behovet av dessa tjänster kommer att kvarstå. Ett rättssäkert språkstöd är en nödvändighet för att lyckas med integrationen.

Det finns tydlig lagstiftning, och det faktum att vi lever i ett land som under lång tid värnat rättssäkerhet, jämlikhet och människors lika värde, gör att min förhoppning är att kloka människor i Sveriges riksdag kommer att ta bort detta initiativ från förhandlingsbordet!


 
 
 
 
 
 
Kommentera
Läs mer!

Förslaget om tolkstöd väcker oro • "Många som inte kan språket har oftast inget jobb"

Förslaget om tolkstöd väcker oro • "Många som inte kan språket har oftast inget jobb"

Insändare: Ge våra nysvenskar en chans att få jobba

Ge våra nysvenskar en chans att få jobba
Visa fler
Ämnen du kan följa