Sverige har under många år halkat efter andra länder och väntas ha lägst tillväxt i hela EU i år. Om Sverige långsiktigt ska ha en god reallöneutveckling och tillräckliga resurser till välfärden krävs ett omfattande reformpaket för stärkt produktivitet. 

Länder som växer får mer resurser för att förbättra levnadsförhållandena. Det gäller fattiga såväl som rika länder. Nya siffror från Statistiska Centralbyrån SCB visar att BNP faller med 1,5 procent under det andra kvartalet. I årstakt krymper ekonomin 2,4 procent – mer än vad analytikerna väntat. Samtidigt växer arbetslösheten mer än väntat, från 7,2 till 7,9 procent enligt SCB:s månadssiffror. 

Även för rika länder som Sverige är det viktigt att hålla uppe en god BNP-tillväxt. Om tillväxttakten avtar kommer det finnas mindre resurser till våra välfärdsåtaganden. Därför är det bekymmersamt att Sveriges tillväxt har varit svag sedan 2007. I den så kallade välståndsligan befinner sig nu Sverige på en tolfte plats. Det är den lägsta platsen någonsin – till och med lägre än under 1990-talskrisen. I år prognosticerar EU-kommissionen att Sverige kommer få lägst tillväxt i hela EU. 

Tappet i tillväxttakt sker samtidigt som Sverige är i ett stort behov av strukturreformer som långsiktigt stärker produktivitetsutvecklingen.  Det är därför glädjande att regeringen har tillsatt en produktivitetskommission som har till uppgift att kartlägga hinder och utmaningar för att stärka produktiviteten i ekonomin. 

Men redan nu finns reformer som vi vet skulle ge god effekt. Incitamenten för arbete och självförsörjning måste stärkas. Samtidigt måste efterfrågan på arbetskraft stärkas genom exempelvis lägre arbetsgivaravgifter för unga och införande av etableringsjobb. Vi måste också öka investeringsgraden i samhället. Genom kortare och mer förutsägbara tillståndsprocesser kan vi få fler investeringar i ny energi, infrastruktur och industri. Genom närmre samarbete med näringslivet kan såväl gymnasiala yrkesutbildningar som högskoleutbildningar bidra till förbättrad kompetensförsörjning. 

Svenskt Näringsliv har en lista med hela 68 reformförslag som stärker förutsättningarna för tillväxt och jobb och som vi vet skulle ge god effekt för svensk produktivitet. Vissa reformförslag är små, men viktiga; andra är genomgripande och gör att Sverige steg för steg kan avancera i välståndsligan. 

Tillväxtkraften finns hos företagen. Politiken kan släppa loss den kraften.