Dagens blixtsnabba flöde av nyheter och information ställer stora krav på oss att bedöma vad som är sant och vad som är viktigt. Det skrivs mycket om näthat och fake news, men vi famlar fortfarande efter sätt att hantera det. Det ställs också krav på oss att kunna ta in information från myndigheter, ta hand om vår hälsa och ta hänsyn till hur våra liv påverkar vår omvärld. För att hantera det här flödet behöver vi inte enbart tillgång till ämneskunskaper eller yrkeskunskaper utan också bildning.
Bildning handlar om en förmåga att förstå sin omvärld och sätta saker i ett sammanhang. Bildning ger möjlighet att delta i offentliga samtal, att värdera nyheter och göra aktiva val. Bildning är också en viktig förutsättning för att kunna delta i demokratiska processer och bidra till samhällsutvecklingen.
I Sverige har bildningen en stark ställning tack vare en hundraårig tradition av folkbildning. Folkbildningen innebär en unik möjlighet att vara mötesplats för fördjupning av kunskap och förståelse eftersom den är fristående och frivillig. Den bidrar till nya livschanser och personlig utveckling. Det är särskilt betydelsefullt för personer som behöver byta riktning i livet, ta en paus eller ta ny sats framåt.
Folkhögskolor och studieförbund har ett folkbildande uppdrag och bidrar till integration och introduktion för personer som är nya i Sverige. En femtedel av alla kursdeltagare i studieförbundens utbud är utlandsfödda. Modeller för att arbeta med hela människans olika behov och möjligheter ökar språkförståelsen, kontaktnäten och förståelsen för det svenska samhället. Det stärker självförtroendet och möjligheterna till arbete och ett aktivt liv.
Idag är det viktigare än någonsin att satsa på folkbildning, eftersom en stark demokrati kräver att en stor del av befolkningen är delaktig och förstår sina rättigheter. I Studieförbundens kartläggning Bildningstrender 2018 uppgav 43 procent att de inte upplever att de är delaktiga i samhällsutvecklingen, och skillnaden mellan högskoleutbildade och grundskoleutbildade är markant.
Miljöpartiet lyfter fram folkbildningen genom studieförbund och folkhögskolor, bibliotek och tillgång till kultur och konst i sitt kulturpolitiska program. Vi vill satsa på högre anslag till studieförbund och fler platser på folkhögskolor. I Linköping ser vi ett behov av stärkt samarbete mellan kommun och folkbildningens aktörer i arbetet för ökad delaktighet. Vi vill ha fler breda överenskommelser kring folkbildande verksamheter. Vi vill också se till att det finns lokaler och digitala mötesformer. Det är helt avgörande att fler grupper i samhället får tillgång till folkbildningen genom nya kurser och studiecirklar på fler geografiska platser, och genom ett förnyat sätt att samtala om demokratins utmaningar.
Cecilia Gyllenberg Bergfasth (mp), kandidat till kommunfullmäktige
Birgitta Rydhagen (mp), kandidat till kommunfullmäktige