Industrins processer måste ställas om och transporterna kraftigt minska sin klimatpåverkan för att vi ska nå klimatmålen. Svensk industri är långt framme i sitt hållbarhetsarbete och det ger oss konkurrensfördelar på global nivå.
Men med denna gröna omställning av industrin följer även en kompetensomställning för långsiktigt hållbara jobb. Det är först när de här två samspelar som vi kan lyckas med så väl klimatmål som fortsatt stark konkurrenskraft.
Industrins gröna omställning ställer krav på produkter, processer och affärsmodeller med lägre miljö- och klimatpåverkan vilket påverkar både investeringar och kompetenskraven. Klimatomställningen är i allra högsta grad en facklig fråga.
Vissa jobb kommer att försvinna, andra att förändras och nya tillkommer. Med den här omställningen följer nya krav på och behov av kompetens.
Arbetsmarknadens parter i form av PTK, LO och Svenskt Näringsliv har tagit sitt ansvar och gemensamt kommit fram till kanske den största förändringen på svensk arbetsmarknad på 40 år. Trygghetsöverenskommelsen med möjligheterna till kompetensutveckling och omställning under arbetslivet är en enorm möjlighet för så väl individen som näringslivet. Det är här ni politiker har en avgörande roll att spela. Nu är det er tur att fatta de nödvändiga besluten för att trygghetsöverenskommelsen ska kunna nå sin fulla potential.
I dag sitter inte nödvändigtvis individens anställningstrygghet i antalet arbetade år. Nu är kompetensen din trygghet på arbetsmarknaden. Men rätt kompetens tryggar även de svenska företagens möjlighet till utveckling, innovation och inte minst den nödvändiga och konkurrensmässigt fördelaktiga gröna omställningen.
En färsk undersökning som Unionen har låtit Novus göra visar att av de som vill kompetensutveckla sig vill majoriteten läsa på högskola och universitet. För att det ska bli möjligt och rimligt krävs ett antal förändringar.
* Fler korta kurser på högskolor och universitet. Antalet korta kurser har minskat de senaste 15 åren. Kurser som efterfrågas av yrkesverksamma. Högskolornas utbildningsutbud måste anpassas efter personer som befinner sig mitt i arbetslivet.
* Resurser för validering. Genom att tillgodoräkna sig kunskaper förvärvade i arbetslivet går det att korta ner utbildningstiden. Men det kräver att de blivande studenterna får hjälp med validering. Det är ett arbete som lärosätena idag inte får ersättning för vilket gör att arbetet prioriteras ner. Ingen ska behöva plugga kunskap de redan har.
* Högskolans resursfördelningssystem behöver förändras. I dag styr resursfördelningssystemet i huvudsak mot längre programutbildningar för yngre studenter. Lärosäten får mindre ersättning för yrkesverksamma som läser kortare kurser. Det behövs en långsiktig finansiering för att skapa ett kursutbud för arbetsmarknadens behov.
Nu behöver ni politiker fatta de viktiga besluten som möjliggör den nödvändiga gröna kompetensomställningen för så väl individ som näringsliv. Sverige behöver den för att fortsatt stå sig stark som kunskapsnation med konkurrenskraftiga företag och för att kunna fortsätta gå i bräschen för den livsviktiga klimatomställningen.