Personer med diabetes behöver tillgång till tandvård

Det är orimligt att gruppen som bedömer sin tandhälsa som sämst, samtidigt är den grupp som oftast avstår från tandvård eftersom de inte har råd, skriver Hans-Erik Svensson, Diabetesförbundet Östergötlands län.

Att integrera tandvården i hälso- och sjukvården samt inkludera den i högkostnadsskyddet är därför inte bara rätt och rimligt, det är även samhällsekonomiskt klokt, skriver debattören.

Att integrera tandvården i hälso- och sjukvården samt inkludera den i högkostnadsskyddet är därför inte bara rätt och rimligt, det är även samhällsekonomiskt klokt, skriver debattören.

Foto: Tore Meek/NTB/Scanpix/TT

Debatt2023-05-05 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Många som lever med diabetes har problem med munhälsan. Det gäller även för de upp mot 20 000 personer som lever med diabetes i Region Östergötland län. Utöver allvarliga tandproblem kan en försämrad munhälsa påverka diabetessjukdomen i negativ riktning genom förhöjda blodsockernivåer. Samtidigt avstår många tandvård därför att de inte har råd. Tandvård behöver därför integreras i hälso- och sjukvården samt inkluderas i högkostnadsskyddet.

I en ny enkät bland medlemmar i Svenska Diabetesförbundet svarar elva procent att de under det senaste året avstått från tandvård därför att de inte har råd. Den andelen uppgår i Östergötland till nio procent. Detta kan skapa negativa spiraler där både munhälsan och övrig hälsa tar stryk. Av samma undersökning framgår det att 15 procent i Region Östergötland län bedömer sin tandhälsa som dålig eller mycket dålig. Den andelen uppgår till 13 procent i undersökningen som helhet.

Resultaten är oroväckande eftersom analysen samtidigt visar att det främst är redan ekonomiskt utsatta grupper med diabetes som drabbas av att tandvården inte inkluderas i högkostnadsskyddet. Det är orimligt att gruppen som bedömer sin tandhälsa som sämst, samtidigt är den grupp som oftast avstår från tandvård eftersom de inte har råd.

Bland vuxna personer med diabetes, som haft sin sjukdom en längre period, är det vanligare med parodontit (inflammation i tandköttet som kan leda till tandlossning) än hos andra. Det gäller framför allt om det inte är möjligt att hålla stabila och låga blodsockervärden. Parodontiten kan påverka glukoskontrollen och starta en spiral som drabbar bägge sjukdomstillstånd negativt. Här påverkar den försämrade munhälsan diabetessjukdomen i negativ riktning genom förhöjda blodsockernivåer, vilket i sin tur försämrar munhälsan, och det skapas en ond cirkel.

Att integrera tandvården i hälso- och sjukvården samt inkludera den i högkostnadsskyddet är därför inte bara rätt och rimligt, det är även samhällsekonomiskt klokt. Vid Socialstyrelsens senaste revidering av de nationella riktlinjerna för diabetes framkom det att en bättre glukoskontroll till följd av förbättrad tandvård är kostnadseffektivt i ett samhällsperspektiv.

Tandvård behöver därför integreras i hälso- och sjukvården samt inkluderas i högkostnadsskyddet. Detta för att undvika onödiga samhällskostnader i form av diabeteskomplikationer samt minska mänskligt lidande. Även personer med diabetes behöver ett tandvårdsstöd värd namnet.