I veckan träffade vi en fantastisk medarbetare inom polisen. Under förra året hade han inte bara hittat ett antal försvunna personer och stoppat ett flertal narkotikaleveranser redan vid gränsen, utan dessutom ensam säkrat tillräckligt med bevis för att få till en fällande dom i ett svårt mordfall. Några dagar tidigare mötte vi en som utan betalning arbetade inom vården för att erbjuda social lindring åt dementa och en annan som lika oavlönat hjälpte barn med olika diagnoser att tillgodogöra sig skolarbetet.
Makalösa varelser – alla är hundar. I nära samarbete med sina förare utför de och hundratals andra dagligen arbete som ingen mänsklig anställd skulle klara av. Men för att de ska bli så här kompetenta krävs träning och att förarna har gedigen kunskap om hundars speciella biologi och beteende.
När utbildningsminister Mats Persson (SvD 9 april) lanserar sin och regeringens idé om att strypa fristående kurser gör han inte bara ett flagrant påhopp på universitetens rätt att själva avgöra innehållet i de utbildningar som bedrivs – han gör det genom att ge exempel på ”hobbyliknande kurser” som han menar inte hör hemma där. En av de som pekas ut är ”Hundens beteendebiologi” som vi bedriver.
Många hundratals studenter har examinerats under de 20 år som kurserna erbjudits (det vill säga under såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar). Studenter har därigenom kunnat inkludera kurserna i sina utbildningar (till exempel veterinärer, agronomer och biologer) trots att de inte kunnat läsa ämnet på sina ”egna” lärosäten. Vidare har en mängd unga personer genom kurserna fått en inkörsport till heltidsstudier med biologisk inriktning. Och inte minst har många, många uppfödare och allmänt hundintresserade kunnat förkovra sig och få en vetenskapligt underbyggd grund för sitt hundägarskap.
I Sverige sysselsätter sällskapsdjursbranschen cirka 20 000 yrkesverksamma personer och näringen omsätter cirka 11 miljarder kronor årligen. Det är alltså ingen liten hobbysektor vi talar om. Ökad kunskap om hundars beteende efterfrågas av till exempel Försvarsmakten, polisen, tullen, vården och skolan. Allt för att på bästa sätt kunna använda sig av hundars unika sinnen och förmåga att skapa relationer till människor. Som tur är bedrivs det en omfattande forskning om hundars beteendebiologi på en mängd universitet runtom i världen, och det är en självklarhet att resultaten också behöver spridas utanför forskarnas laboratorier och seminarierum.
Att Mats Persson vill diktera för universiteten vilka kurser och vilken undervisning de ska bedriva är illa nog. Att han dessutom uppvisar en djup okunnighet om det han angriper gör saken än värre. Men Mats, det kan åtgärdas. Du är hjärtligt välkommen att söka till våra kurser och lära dig mer, de studeras ju på distans. Om du kommer in vill säga – våra akademiska kurser om hundens beteendebiologi tillhör landets mest eftersökta och väldigt många sökande kan tyvärr inte beredas plats.