Svar på "Efter alla spekulationer – Ostlänken är inte hotad" (15/10):
Måndagen den 6 oktober började det spekuleras friskt kring en riksdagsmotion från M, KD, L och SD, skriver de liberala kommunalråden Åsa Wennergren, Linköping, och Reidar Svedahl, Norrköping, i ett debattinlägg.
Men för den som läste motionen behövdes ingen spekulation, den angav klart och tydligt ”nej till att bygga höghastighetsjärnväg”.
"Ställningstagandet gäller alltså bara själva höghastighetsjärnvägen", står det vidare i debattinlägget. Men Ostlänken är ju första etappen av "själva höghastighetsjärnvägen". Därmed kommer den att beröras i allra högsta grad och med stor sannolik måste det bli fråga om en helt ny korridor.
I fyrpartimotionen sägs ingenting om att Ostlänken inte skulle ingå i höghastighetsbanan och därmed omprövas. Tvärtom! Man har till och med räknat upp prislappen för höghastighetsnätet totalt med "kostnadsutveckling och fördyringar av bland annat Ostlänken" som underlag.
Redan på måndagskvällen bekräftade debattörernas partivän, den liberala undertecknaren Helena Gellerman det som redan framgick av motionen – att det inte fanns något undantag för Ostlänken eller annan bandel. Ett uttalande hon förvånansvärt tog tillbaka dagen efter.
Ett par dagar senare kunde Helena Gellermans första uttalande bekräftas i en intervju med förstanamnet på motionen, vice ordföranden i trafikutskottet Thomas Morell (SD). Intervjun gjord av Södermanlands Nyheter och även publicerad i Norrköpings Tidningar.
Där framgår att Ostlänken ska bli tillgänglig för alla typer av tåg – även godståg. Eftersom Ostlänken är planerad som höghastighetsbana så kan den inte ta godståg, bland annat för att det är för branta backar. Det innebär att det måste bli ordentlig omplanering till en standard snabbtågsbana för 250 km/t.
Speciellt är en omprövning nödvändig för bandelen Norrköping–Linköping. Det är en av de allra hårdast belastade delarna på Södra stambanan. Om man bygger Ostlänken som höghastighetsbana finns överhängande risk att såväl gods- som lokaltåg får köa på gamla stambanan. Samtidigt som höghastighetsbanan till stor del ligger oanvänd, då den inte klarar godstrafik.
Motionärerna lägger stor vikt vid kostnadsaspekten. Höghastighetsbanor som Ostlänken är en mycket dyr form av järnväg. Det visar en jämförelse med Norrbotniabanan, som är enkelspårig standard snabbtågsjärnväg.
De båda banorna har kommit ungefär lika långt i planeringen. Norrbotniabanan – omräknat till dubbelspår för jämförelsens skull – beräknas då kosta 3,1 miljarder per mil, medan Ostlänkens milkostnad blir 5,7 miljarder. Alltså blir Ostlänken cirka 80 procent dyrare per mil än Norrbotniabanan.
Att mot den här bakgrunden påstå att Ostlänken inte är hotad framstår mer som en del i en förnekelseprocess än en hänvisning fakta. Ostlänken är hotad – åtminstone i sin nuvarande form. Genomförs motionärernas intentioner blir den bara kvar i form av namnet Ostlänken.