Replik till Andreas Norlén (M), 2/7.
Miljöpartiet vill utveckla ett hållbart ekonomiskt system som inte bygger på tillväxt. ”Ekonomisk tillväxt enligt ett konstant procenttal leder till exponentiell tillväxt med i längden orimliga följder” (ur Nationalencyklopedin). Vi är redan där. Sveriges totala konsumtion är långt högre än vad som är ekologiskt uthålligt, därtill orättvist fördelad, så att allt fler inte får sina grundläggande behov uppfyllda.
Dessa avgörande problem verkar Andreas Norlén (M) bortse från. Han hävdar bland annat att de svenska koldioxidutsläppen har minskat medan BNP ökat sedan 1990. Men om den klimatpåverkan svenskarna orsakar genom importerade varor och utrikes resor räknas med, har våra utsläpp i själva verket snarare ökat. Det är orealistiskt att klamra sig fast vid tron att oändlig tillväxt i en ändlig värld är möjlig.
Vidare är det ur grön synvinkel inte ett problem utan en möjlighet att tekniska framsteg leder till att det krävs allt mindre mänskligt arbete för att producera det vi behöver. Så kan alla få mer fri tid – om vi väljer att fördela arbete och resurser mer rättvist. Det är fantasilöst och i längden samhällsfarligt att som Norlén utgå från att endast mer tillväxt, lönearbete och konsumtion kan finansiera välfärden. Ekonomisk tillväxt kan inte ersätta rättvis fördelning och prioritering av resurser. Det är fullt möjligt att satsa på vård och skola i stället för allt fler skatteavdrag för dem som redan har det gott ställt. Eller att stödja långsiktigt hållbar lokal ekonomi, som turism och jordbruk runt Vättern, i stället för kortsiktig vinst för gruv- och vapenindustrin. Eller att minska massarbetslöshet och övertidsberg genom att dela på jobben.
Detta är exempel på konstruktiva och realistiska steg mot en verkligt hållbar ekonomi inom naturens ramar.