Det har kommit till vår kännedom att Naturvårdsverket föreslår en ny vägledning för svensk älgförvaltning, som går under namnet ”Jaktmin”. Det skulle bli en stor omläggning från dagens älgförvaltning. Enligt den nya vägledningen ska det årligen sparas ett visst antal älgar per område för att kunna garantera att ett visst antal älgar kan fällas i de svenska skogarna varje år, det kommer göra det omöjligt att nå andra samhällsmål som exempelvis Trafikverkets nollvision och de svenska klimatmålen.
Sverige har i dag världens tätaste och mest livskraftiga älgstam. Den svenska älgstammen består av drygt 200 000 individer, och är således långt ifrån att utrotas. Priset för världens tätaste älgstam betalar vi i dag med ett stort antal viltolyckor med älg, som sedan 2020 ökat med 15,8 procent i Sverige och i Östergötland med hela 45,8 procent.
Utöver markant ökade antal viltolyckor i trafiken finns det ett annat samhällsmål som påverkas och som bör ligga Naturvårdsverket varmt om hjärtat. Samhällsmålet om att nå noll nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. I dag vet vi att tillväxtförluster till följd av betesskador försämrar skogens kolinlagrande förmåga, vilket är negativt för klimatet.
Om vi skulle nå våra och myndigheternas mål avseende betesskador skulle skogen kunna binda in ytterligare 12 miljoner ton koldioxid årligen. Det motsvarar utsläppen från alla Sveriges personbilar under ett år. Viltbetesskadorna är därmed ett hinder för att nå samhällsmålet om noll nettoutsläpp av växthusgaser år 2045.
Kostnaderna för viltstammarnas kalasande i skogen och på våra åkrar behöver inte jägarkåren stå för, det måste däremot markägarna, och samhället. Att frångå äganderätten för att göra jakten meningsfull är helt fel väg att gå.
Naturvårdsverkets nya förslag ”Jaktmin” omkullkastar dagens system, vilket strider mot riksdagens beslut om älgförvaltningssystemet. Likaså saknar förslaget stöd i jaktlagen.
Låt oss i stället se en svensk älgförvaltning med syfte att minska betestrycket från allt vilt, som tar hänsyn till flerartsförvaltning och som strävar efter balans med foderresurser och ekologiska förutsättningar. I vissa områden där det råder hög konkurrens med hjortvilt är älgens livsutrymme begränsat. Där krävs en ökad jakt och avskjutning på dovhjort och kronhjort.
Så även skogens konung vinner på att Sverige uppnår miljö- och klimatmålen och nollvisionen i trafiken.