Replik på "Utsläppen flyttade till andra platser" (19/1).
Muharrem Demirok medger i sitt svar att trafiken och utsläppen minskade när kollektivtrafikfälten stängdes för biltrafik.
Vi undrar därför vilken statistik som Linköpings kommun refererar till när man påstår att utsläppen flyttade till andra platser, såvitt vi vet så finns bara mätpunkter på Hamngatan, och varför var det självklart att trafiken och utsläppen skulle flytta tillbaka till den gata som är värst drabbad?
Vi vill också få bekräftat vilka nya åtgärder som vidtagits för att luftkvaliteten ska ha förbättras?
Att åtgärdsprogrammet för kvävedioxider inte nämns överhuvudtaget gör oss ännu mer upprörda. SMHI:s modellering visar att nivåerna överskrider gällande miljökvalitetsnorm – i åtgärdsprogrammet så nöjer man sig med att trafiken ska omfördelas.
Omfördelad trafik är ingen hållbar lösning, det gäller att minska trafiken. Till vilken stadsdel planerar Linköpings kommun att flytta problemen nästa gång?
I ett tidigare yttrande – "Inget kommer att få förstöra Linköping" (18/1) – så lyfter vårt kommunalråd fram all expertis som finns i Linköpings förvaltning. Det är bara ett problem, man bryr sig inte om att lyssna på dem. Att våra politiker nonchalerar egen expertis kan ge förödande konsekvenser för arbetsmoralen hos våra tjänstemän och lär inte öka kommunens förmåga att attrahera den bästa kompetensen.
Vi boende i Linköpings innerstad har tappat förtroendet för kommunens agerande i denna fråga och ställer en öppen fråga till alla Linköpings politiker – vill ni medverka till att Linköpings kommun toppar positionen som en av de smutsigaste städerna i Sverige?
Vår förhoppning är nu att länsstyrelsen öppnar ett tillsynsärende för att genomlysa om kommunens planering i tillräcklig utsträckning beaktar kraven som ställs i våra nationella miljömål.