Ökat klimathot får mindre plats

Antalet artiklar om klimatet har minskat, såväl nationellt som i Östergötland. Samtidigt får klimatskeptiker mer utrymme, skriver debattörerna.

Klimathot. Det är viktigt att klimatförändringarna får fortsatt upppmärksamhet, skriver debattörerna.

Klimathot. Det är viktigt att klimatförändringarna får fortsatt upppmärksamhet, skriver debattörerna.

Foto: JESSICA GOW / TT

Debatt2017-03-01 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Klimatfrågan är alltmer akut, med nya värmerekord och alltmer konkreta, nära och skrämmande effekter av klimatförändringarna. Ändå skrivs det mindre om klimatet i media, både nationellt och i Östergötlands län.

Den långsiktigt uppåtgående trenden, att det skrivs mer i media om klimat år för år, är bruten. 2016 skrevs 52 733 artiklar om klimatet, jämfört med 54 122 artiklar under 2015. Detta framgår av rapporten ”Kallare klimat – iskall nyhet?” som biståndsorganisationen Vi-skogen har tagit fram tillsammans med Retriever. Samtidigt har antalet artiklar med klimatskeptiskt innehåll tredubblats på bara två år. Det beror mycket på Donald Trumps våldsamma klimatkritik, men också på Sverigedemokrater som beskyller SMHI för att bedriva propaganda.

I Östergötland publicerades 2 756 artiklar om klimatet förra året, en nedgång med 470 artiklar jämfört med år 2015. Det är förstås ledsamt att det inte skrevs mer om klimatfrågan i en tid då utsläppsminskningarna måste ta fart för att vi ska klara de klimatåtaganden vi enades om i Paris, och som i Sverige konkretiserats till 85 procent minskade utsläpp till 2045. När det skrivs mindre, finns risken att det också sker mindre – tvärtemot vår önskan om att Sverige ska ta täten för en hållbar omställning.

Det är frestande att skylla på media när det ”skrivs för lite” om en angelägen fråga. Så tänker inte vi, utan antar utmaningen att göra klimatfrågan mer angelägen för lokalmedia och mer relevant för den som vill vara med i omställningen. Vi ser framför oss fyra konkreta, kommunikativa klimatkliv:

1. Lyft lönsamheten. Mängder av klimatsmarta lösningar är nu ekonomiskt lönsamma. Det gäller exempelvis energieffektiviseringar, förnybar el och den växande delningsekonomin där alltifrån musik till lägenheter kan användas av fler än en.

2. För fram förebilderna. Inom snart sagt varje del av omställningen till ett hållbart samhälle finns företag, kommuner, organisationer och individer som går före – var för sig eller i sammanslutningar som 2030-sekretariatet eller Klimatkommunerna. Samma sak gäller utomlands, inte minst i många utvecklingsländer där vi nu ser intressanta exempel på gröna investeringar och en omställning till mer hållbara produktionssystem.

3. Flytta frågan närmare. I grunden är det givetvis tragiskt att många drabbas även här i Sverige, i form av en översvämmad källare, en bortspolad strand eller en brunn som sinat. Men det gör också att allt fler kan identifiera sig med frågan, vilket i sin tur underlättar engagemanget för dem som lever i fattigdom och redan i dag är hårt drabbade av klimatförändringarna.

4. Koppla på sidonyttorna. Den som exempelvis byter från bil till cykel får bättre hälsa, medan elbilarna ger bättre luftkvalitet och minskat buller. Därtill ger klimatomställningen nya jobb i spännande framtidsbranscher – det finns något för alla i omställningen!

Henrik Brundin

biolog och vice vd Vi-skogen

Mattias Goldmann

vd tankesmedjan Fores