Öka samverkan för att förebygga psykisk ohälsa

Knappt var tredje elev i årskurs åtta känner att de på ett enkelt sätt kan vända sig till ungdomsmottagningen vid problem eller bekymmer. Det tycker vi Liberaler är mycket bekymmersamt.

Barn och unga spenderar majoriteten av sin vakna tid i skolan och det är ofta där varningssignalerna kan fångas upp och personer i riskgrupp kan identifieras, skriver debattörerna.

Barn och unga spenderar majoriteten av sin vakna tid i skolan och det är ofta där varningssignalerna kan fångas upp och personer i riskgrupp kan identifieras, skriver debattörerna.

Foto: JESSICA GOW / TT

Debatt2022-05-28 07:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Psykisk ohälsa är en stor inskränkning i en människas frihet vilket aldrig kan accepteras! 

I Region Östergötlands enkät "Om mig" från 2021 svarar 28 procent av eleverna i årskurs åtta och 39 procent av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet att de upplever det svårt att vända sig till ungdomsmottagningarna vid behov. Tidiga och oftast enkla insatser kan vara avgörande om unga människor ska kunna leva ett liv fritt från psykisk ohälsa. Att den upplevda otillgängligheten till ungdomsmottagningarna bland Östergötlands barn och unga är så pass hög är ett problem som vi ser mycket allvarligt på.

För oss liberaler är den psykiska ohälsan hos barn en frihetsfråga. Barn som lever med psykisk ohälsa är inte fria. Vi vill inte att ett enda barn ska växa upp och må dåligt. Vi ser behovet av att öka de tidiga insatserna redan i förskoleåldern för att sedan arbeta förebyggande mot psykisk ohälsa genom hela skolgången. Det är helt naturligt att inte alltid må bra eller att man har dåliga dagar och perioder. Det är en del av livet. Tyvärr kommer aldrig den bilden fram i dagens samhälle där alla jämför sig med varandra på exempelvis sociala medier, man möter bara en förfinad fasad där allt är så underbart.

Sofia Kvist Lindholm, forskare vid Linköpings universitet menar att det är nödvändigt att inte generalisera ungas psykiska ohälsa och att ungas psykiska ohälsa klumpas ihop med vardagliga problem. På så sätt missar vi målet. Barn och unga spenderar majoriteten av sin vakna tid i skolan och det är ofta där varningssignalerna kan fångas upp och personer i riskgrupp kan identifieras. Därav har skolan en viktig roll i arbetet med att främja en god psykisk hälsa. Elevhälsan gör i dag ett fantastiskt jobb med att hjälpa barn som är på väg att drabbas eller redan har drabbats av psykisk ohälsa. Däremot kan inte elevhälsan göra allt jobb själva, de behöver hjälp!

I dag är tyvärr samverkan mellan kommunen, det vill säga elevhälsan och region som ansvarar för Barn och Ungdomspsykiatrin (BUP), för dålig och krånglig. Långa väntetider till BUP gör att risken att ett barn fastnar mellan stolar och slussas runt mellan olika instanser i dag är överhängande. Detta beror delvis på juridiken där sekretessen är väldigt stark men framför allt på en bristande organisation. Det är av yttersta vikt att såväl Region Östergötland som Linköpings kommun sätter sig ner för att diskutera hur barn som mår dåligt ska kunna få den hjälp de förtjänar, för det är inte värdigt att barn ska bollas runt mellan olika instanser! Det är något vi liberaler aldrig kan acceptera.