Som en del av mastersprogrammet i statsvetenskap vid Linköpings universitet genomfördes nyligen ett konsultuppdrag. Syftet var att vi studenter skulle hjälpa några av Östergötlands kommuner med idéer för en ökad digital inkludering och kompetens. Något vi inte hade kunskap om tidigare. Varken problemet i sig eller bibliotekens roll i den digitala utvecklingen. I slutet av veckan var vi väl insatta i frågan samt bibliotekens förutsättningar, utmaningar och möjligheter.
Rådande situation var i en del fall slående. I en del kommuner var många av invånarna, främst äldre och nyanlända, digitalt exkluderade. De har inte basala kunskaper om mobila enheters möjligheter för en enklare vardag, så som
- Hur man betalar räkningar
- Hur man håller kontakten med myndigheter eller
- Hur man tillgodoser sig information om det svenska samhället
En del kommuner jobbar hårt med att få ut denna kunskap, andra har en otydlig hållning till hur man skulle kunna jobba med digital inkludering. Biblioteken i dessa kommuner har dåligt med resurser och/eller en oengagerad kommunförvaltning. Detta trots att man ifrån region nivå, nationell nivå, och EU-nivå prioriterat frågan samt att det finns finansiella och andra former av stöd att söka ifrån olika aktörer.
Det finns eldsjälar i kommuner och bibliotek som försöker arbeta frekvent med digital inkludering. Men eld slocknar när tjänstemän och politiker slutar. Kommunerna måste se behovet av digital inkludering. Speciellt med tanke på den äldre befolkningen som inte vuxit upp under IT-samhällets genombrott eller kunnat utnyttja de förmåner som digitaliseringen ger möjlighet till. Risken är stor att vi fortsatt kommer ha en stor del av befolkningen som hamnar utanför samhället och fråntagna sina demokratiska rättigheter som inkluderande medborgare. Ett utanförskap kan vara kostsamt för pensionärer, till exempel avgifter som kan användas till en finare lunch en onsdag.
Ett lika viktigt argument till varför kommunerna bör arbeta mot digital exkludering är att man med digital inkludering kommer kunna få in många av de nyanlända, som kommit till Östergötland sedan 2015, i det svenska samhället. Men man får inte bortse ifrån utlandsfödda svenskar med språksvårigheter eller de nyanlända som kommer i framtiden. Biblioteket som institution har varit i hetluften i samhällsdebatten. Institutionen som har uppgiften att vara en kunskapsförmedlare utmålas i debatten som ett tillhåll för stök och skrän. En bild som vid första anblick för många känns rättvis. Men biblioteket är mer än och kan bli mer än så. Man måste bli en kunskapsförmedlare för alla och kanske allra viktigast – i 21:a århundrades era. Förutsättningen är att man får stöd ifrån kommunerna men även också ifrån näringslivet och civilsamhället.
Telason Getachew
Klara Andersson
Joakim Hessling
David Hill
Louise Malmsten
Jimmy Olofsson
Karl Jonsson
Oskar Sjöberg
mastersstudenter Liu