Först skatt på plastpåsar och nu kanske på matlådor av plast och på plast- och pappersmuggar. Glöm morgonlatten på väg till jobbet. För inte tänker du väl betala fem kronor extra i skatt per mugg? Man kan verkligen fråga sig om det inte finns någon måtta på regeringens beskattningshysteri som drabbar oss konsumenter och företag. Men framför allt frågar jag mig om de nya skatterna verkligen hjälper miljön?
Då det gäller den nya skatten på muggar och matlådor kommer den att bli högst på produkter som är gjorda helt av plast, även om de med en mindre andel plast också ska beskattas. Ingen skillnad kommer heller göras på om plasten är återvunnen eller förnybar. Oförståeligt och dessutom med dålig tajming. För nog är det märkligt att regeringen väljer att prata om en ny plastskatt i en tid där kraven på hygien måste vara höga och engångsmaterial gjorda av plast hjälper till att begränsa smitta.
Självklart ska vi driva på för att byta ut fossila material till förnybara. Men om vi ska lyckas måste det ske på ett resurseffektivt med miljö och helhetssyn i tankarna annars kan det bli så fel.
Ta till exempel plastpåseskatten. Ett av regeringens tyngsta argument då den infördes var att få renare hav. Något vi moderater absolut stöder. Men eftersom 90 procent av plastskräpet i världshaven kommer från tio floder i Asien och Afrika, menar vi att det är mer effektivt att försöka stoppa utsläppen vid källan. Därför röstade moderaterna nej till regeringens symbolpolitik, där de vill lösa världsproblemet genom att göra det dyrare för oss att bära hem mat från affären. Redan nu kan vi också se att det inte blev som regeringen tänkt. Enligt Skatteverket ökade statens inkomster de två första månaderna efter att skatten infördes, ”bara” med 50 miljoner kronor. Regeringens prognos var att skatten skulle ha gett åtta gånger mer under samma period. Riksdagens utredningstjänst visar också i en rapport att skatten redan lett till ökad arbetslöshet där den ledande svenska producenten av plastbärkassar har tvingats säga upp 25 procent av sina anställda. Vi moderater menar att skatter ska användas med gott omdöme och för samhällets bästa. Då måste man se till helheten. Regeringens plastpåseskatt och de nya förslag som presenterats är tyvärr exempel på motsatsen.
Jag förstår att dagens regering lockas av de knappt sex miljarder kronor i skatteintäkter som plastskatterna tillsammans väntas ge, men som sagt tycks verkligheten bli en annan. Regeringen måste därför ta sitt förnuft till fånga, skrota det nya förslaget och välja andra åtgärder för att minska nedskräpningen.
Ytterligare ett exempel på en märklig skatt är kemikalieskatten. Den omfattar även återanvänd elektronik, vilket helt motverkar alla incitament för att förlänga livslängden på produkter som redan finns på marknaden. Detta är bort i tok och måste ändras. Varför dessa produkter ska beskattas dubbelt är oförståeligt. Vi moderater tycker att exemplen ovan talar sitt tydliga språk och anser därför att de styrmedel och skatter som har införts de senaste åren måste utvärderas ur ett samhällsekonomiskt perspektiv så att både miljönytta och andra effekter redovisas.
Till detta skulle jag önska mer av nytänk. Att direktiv till en utredning enbart handlar om att införa en ny skatt är så fyrkantigt och omodernt. Det viktiga är väl att nå ökad miljönytta sett till produkternas hela livscykel? Varför inte ett pantsystem. På det området är Sverige bland världsmästarna.
Moderaterna vill se mer av cirkulär ekonomi. Vi tycker det är dumt att använda mer piska än morot. Dummare att inte satsa pengar där de gör mest miljönytta. Dummast med ogenomtänkta förslag som skapar irritation och motverkar faktisk återanvändning. Lägg istället högre straffavgifter på nedskräpning, öka insamlingen och återanvänd mer!