Linköpings kommun har i dagarna stängt tiden för samråd avseende ”Utvecklingsplan för Linköpings ytterstad”. Syftet med den långsiktiga planen är att Linköping skall växa kraftigt och att detta ska ske rundare, tätare och inåtriktat och siktar mot 250 000 invånare på 15-20 års sikt.
Utvecklingsplanen belyser det kloka att utveckla staden och bygga ihop innerstad med ytterstad. Planen beaktar utbyggnad av urbana stråk där effektiva transportnoder skapas och att attraktiv och effektiv bebyggelse prioriteras genom förtätning i anslutning till noderna.
Den beskriver utförligt hur boende, offentlig service, attraktiva mötesplatser, kultur, rekreation och gröna ytor skall skapas och i viss mån nämns också handel. Dock beskrives inte med en rad idéer för att hantera och möjliggöra utvecklingen av stadens näringsliv.
Näringslivet i Linköping är inom många områden i framkant. Flyg, rymd, telekom, IT men också medicinteknik och livsmedel är den motor som skapar tillväxt och skatteintäkter för att möjliggöra de ambitioner som finns inom övriga områden där stat och kommun har ett ansvar. Närheten och enkelheten att ta sej till och från arbete till bostad är en underskattad konkurrensfördel jämfört större städer i världen ja kanske också i ett nationellt perspektiv.
Tannefors, Garnisonsområdet inklusive sjukhus, Malmslätt och Mjärdevi är områden där många har sin arbetsplats. I runda tal reser 15 000 människor under vardagarna till och från dessa noder för arbete. Där skapas tillväxten som gör det möjligt till bygget av övrig samhällsservice, vård, skola och omsorg.
Alla bor inte citynära utan tätorter som Malmslätt, Grebo, Linghem, Ljungsbro och Ekängen är naturliga bostadsmål. Inpendling från orter som Norrköping, Mjölby, Motala och Åtvidaberg är också väsentlig. Ekvationen allmänna transporter in till city för byte och färd till arbetsplats i kombination med dagislämnande och matinköp kommer att ställa krav på effektiva logistiklösningar. Biltransporter kan inte avfärdas i det korta perspektivet särskilt då det sker en utveckling mot mer miljövänliga fordon.
Likaså nämns inget kring konsekvenser och tankar kring en ny knutpunkt i form av ett nytt resecentrum och en framtida strategi för Linköping City Airport. Ett stort projekt är just nu under genomförande där väg 35 till Åtvidaberg får ny snabbare sträckning in mot Linköping. Dessutom planeras flytt och breddning av flygplatsen i riktning mot Åtvidaberg vilket inte beaktats. Sträckning av järnvägen söderut nämns inte och vilka tankar finns kring den? Ska Stångådalsbanan behållas, utvecklas eller läggas ner?
Utvecklingsplanen måste kompletteras och utvecklas och beskriva snabba och effektiva lösningar kring hur man kan resa med bil, buss, flyg och tåg för att ta sej till och från arbetet. Flygresor är ett sätt att möta kunder och leverantörer internationellt, allt för att skapa affärer och kompetensutbyte. Att attrahera, rekrytera och behålla kompetent personal är en överlevnadsfråga för vårt högteknologiska näringsliv.
Förflyttning av varor främst då på E4, järnvägen men också flyg med omlastning till slutpunkt är ett viktigt område som planen behöver beakta. Hur säkrar vi effektiva godsflöden exempelvis till Malmen som idag delvis går genom Malmslätt?
I den långsiktiga planen bör även framgå planer kring övrig infrastruktur, såsom vatten, el och fjärrvärmeförsörjning.
Gör om, gör rätt och komplettera den strategiska planen för Linköpings ytterstad och beakta näringslivet och dess förutsättningar att utvecklas. I presentationsmaterialet finns fem olika typer av elcyklar men verkligheten visar att bilar, bussar, tåg och flyg behövs lång tid framåt.
Torbjörn Nibelius, Kristdemokraterna