Coronakrisen har blottlagt vårdens komplexa och långvariga problem med kompetensförsörjning, resursfördelning och kristålighet – brister som medarbetarna har fått kompensera för till priset av sin egen hälsa. Nu vilar ett tungt ansvar på Region Östergötlands politiker och arbetsgivare att se till att vi använder resurserna rätt för att både klara av att beta av vårdskulden gentemot invånarna och arbetsmiljöskulden gentemot medarbetarna. Vi klarar nämligen inte det ena utan det andra.
När Sverige gick in i pandemin var det redan stor brist på Vårdförbundets medlemmar – barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Avsaknaden av kolleger med rätt sorts kompetens har tvingat Vårdförbundets medlemmar att slita hårt: övertid, långa arbetspass, indragna semestrar och orimlig arbetsmiljö. Ändå kraftsamlade vårdpersonalen till en enorm insats under pandemin – och fortsätter att göra det varje dag när vi nu hanterar eftersläckningsarbetet efter pandemin och de negativa effekterna som pandemin skapat i hela hälso- och sjukvårdssystemet.
Nu måste regionledningen göra allt för att undvika att fler medarbetare blir sjuka av stress, eller att de helt lämnar hälso- och sjukvården för att de inte orkar med en dålig arbetsmiljö och dålig löneutveckling. 12 000 sjuksköterskor har redan lämnat yrket, visar en undersökning från SCB. Majoriteten av de som lämnat gör det till följd av påverkbara faktorer såsom lön, karriärmöjligheter och arbetsmiljö.
Sjukfallen inom hälso- och sjukvården var alldeles för höga redan innan pandemin, särskilt för stressrelaterad ohälsa. En ny rapport från Försäkringskassan visar tydligt hur personal i offentlig sektor, särskilt i vård och omsorg, är överrepresenterade i sjukstatistiken. Barnmorskor, geriatriksjuksköterskor, psykiatrisjuksköterskor och grundutbildade sjuksköterskor är bland dem som löper särskilt hög risk att sjukskrivas för stressrelaterade psykiatriska sjukdomar. Samtliga är legitimationsyrken som har personligt ansvar för patientsäkerheten och slits mellan sina yrkesetiska krav och de resurser som arbetsgivaren ställer till förfogande. Det är dags för regionstyrelsen att ta ett helhetsansvar för sina medarbetare.
Nu tillför staten 484 miljoner kronor till Region Östergötland och skattekraften har upprätthållits genom permitteringsstöden och den höjda a-kassan. Nu vill vi ha seriösa diskussioner med regionledningen om hur vi bäst bör prioritera resurstillskotten för att säkerställa att de verkligen hamnar där de gör mest nytta. Vi behöver finnas med där beslut tas som påverkar Vårdförbundets medlemmar och vi vill se att pengarna hamnar där de bäst behövs. Det handlar om kompetensförsörjning och vad som får erfaren och yrkesskicklig legitimerad kollega att vilja stanna i Regionen. Därtill vill vi diskutera hur vi bör organisera krisstödet som betalas ut redan i år samt det långvariga systematiska arbetsmiljöarbetet, för att undvika att våra medarbetare slits ut i förtid. Vi måste nu prioritera det som är viktigt på riktigt. Det vinner vi alla på i längden.