Regeringen fortsätter att stimulera våra arbetsmarknader med många miljarder. Räddningspaketen för offentliga verksamheter uppgår just nu i maj till närmare 200 miljarder kronor för i år. Privata näringslivet har löfte om 1 400 miljarder kronor i kreditgarantier. Men fortfarande förs ingen offentlig debatt om vilka grenar av näringslivet som bör uppmuntras respektive omvandlas för att genomföra klimatomställningen.
Flyget erbjuds nu kreditgarantier för 5 miljarder kronor utöver att man redan tidigare är befriade från moms och olika bränsleskatter. Om regeringen menar allvar med sitt klimatarbete vore det läge att låta flyget minska i omfattning. Det finns många andra verksamheter som också behöver ses över och inte bör tillåtas fortsätta som innan pandemin.
Hur rimligt är det att fisk fångad i Atlanten landas i Norge, fryses och transporteras på båt till Kina där den fileas och paketeras och fraktas tillbaka till Europa för att konsumeras. Det är läge att slopa sjöfartens skattebefrielse för energi-och koldioxidskatt. Sjöfarten bidrar till en fjärdedel av de svenska klimatutsläppen från transporter.
Sveriges självförsörjningsgrad av livsmedel ligger kring 50 procent. Det beror på att det på kort sikt är billigare att producera livsmedel med miljöskadliga metoder, som är tillåtna i flertalet andra länder. Med frihandeln har svenskt jordbruk svårt att klara sig. Jordbruket är ett exempel på en bransch som bör ges bättre villkor för ökad biologisk mångfald och minskade transporter över världen. Men det tillåter inte EU.
Begreppet inbyggd förslitning innebär att man avsiktligt bygger in en svag länk i produkten. Vissa mobiltelefoner tillverkas med batteriet obytbart, varför man måste slänga hela mobilen i stället för att byta batteri. Vi tvingas slänga en hel spis på grund av att en liten plastdetalj för på- och avstängning gått sönder i stället för att kunna köpa nytt vred. Liknande gäller flertalet elektronikprodukter.
Ovanstående exempel visar att det finns så stora avarter i näringslivet att regeringen i Sverige och helst även i övriga länder måste ställa krav på hållbar (i dubbel bemärkelse) verksamhet innan man stöttar den.
Politisk styrning präglas av undfallenhet gentemot näringslivet och är en del i vår tids överideologi – nyliberalismen. Marknadens gynnade situation har nu gått så långt att bolag kan stämma nationer om politiker tar beslut som minskar bolagens kommande vinster. Exempelvis har det australiensiska gruvbolaget Aura Energy stämt Svenska staten på 17 miljarder kronor för att riksdagen 2018 beslutat om förbud mot uranbrytning.
Reklamen, som i Sverige kostar 80 miljarder kronor per år får oss att konsumera mer. Nu har dagspressen drabbats av minskade reklamintäkter. Media är viktiga, och behöver stöd. Men stödet bör utformas så att det inte stimulerar till ökad och onödig konsumtion.
Om vår regering verkligen önskar göra något åt klimat och andra miljöfrågor är det läge att införa styrande skatter och avgifter eftersom näringslivet nu kommit i beroendeställning till staten. Sätt nosgrimma på näringslivet så att det går att styra.
Ulf Flodin, medlem i Jordens Vänner