Ett förslag som kostar skattebetalarna 585 miljoner kronor, en summa som i sig själv bör ifrågasättas då det endast räcker till halva befolkningen. Det här förslaget får oss i Moderata studenter att höja på ögonbrynen.
För det första, varför ska kulturen prioriteras över andra branscher? Enligt Skatteverkets rapport "Branscherna som drabbats hårdast under pandemin" tappade kulturlivet cirka 19 procent av sin omsättning under 2020, medan restaurangbranschen tappade 30 procent. Trots det har inga förslag på restaurangcheckar kommit ut. Flygbranschen mer eller mindre kraschade totalt, ändå har inte transportministern delat ut några flygcheckar. Vi frågar därför Amanda Lind, vad gör kulturbranschen så speciell? Vad gör kulturbranschen viktigare än andra branscher?
För det andra undrar vi, varför ska kulturministern styra vår konsumtion? En subvention av detta slag är ett direkt medel för detaljstyrning av ekonomin. Det finns inga andra sätt att spendera checken än det direkta ändamål den är avsedd för, på de, av staten godkända, kulturhubbar. En stor del av befolkningen har inte intressen inom den kulturen som staten vill stötta, utan har andra intressen. De kommer inte ha någon nytta för denna check men kommer likväl tvingas betala för den genom skatt.
För det tredje bör kulturminister Amanda Lind vara väl medveten om att kulturens utbredning ser väldigt olika ut i landet. För de som bor i någon av landets större städer, med ett stort kulturellt utbud skulle det här förslaget vara mer gynnsamt. Samtidigt exkluderas den del av befolkningen som, på grund av sin bostadsort, inte har samma möjligheter att nyttja checken. Det är att betrakta som bristande och dåligt planerat då en check inte hjälper nya aktörer att etablera sig på mindre orter utan enbart de befintliga som redan finns.
För det fjärde bör vi heller inte bortse från alla andra områden inom politiken som kräver ökade resurser. Vi har en sjukvård som går på knäna där cancerpatienter tvingas vänta i månader på att få vård, vi har en skrämmande hög andel av befolkningen i arbetsför ålder som inte är självförsörjande (24 procent, motsvarande 1,3 miljoner av 5,3), vilket är fjärde högst i EU. Med andra ord är situationen ohållbar inom flera samhällssektorer och det tror vi att kulturministern är väl medveten om. Kulturchecken är bara en liten del utav en större satsning på 3,9 miljarder kronor som ska satsas på kulturen de närmaste två åren. Vi ställer oss frågan, är detta det optimala sättet att spendera skattebetalarnas pengar för att få fart på ekonomin? Vi ser hellre att regeringen satsar dessa pengar på att sänka arbetsgivaravgiften för de unga och långtidsarbetslösa, eller höja anslaget till rättsväsendet. Det finns många områden i samhället som behöver prioriteras framför kulturen.