Kaféer och restauranger skapar levande stadskärnor. De startas och drivs av personer med passion för mat och möten. På samma sätt startas gym av människor som brinner för friskvård och hälsa. De är företagare som tar sig an nya utmaningar och tar risker för att de tror på sin affärsidé. De bidrar till att skapa attraktiva områden där människor vill leva och det skapar arbetstillfällen och skatteintäkter som är förutsättningen för vår välfärd.

När kommuner och andra offentliga aktörer som är uppbackade av skattemedel ger sig in på en marknad snedvrids spelreglerna. Det blir inte konkurrens på lika villkor. 

Här i Östergötland finns flera exempel. I Linköping finns en kommunal trädgårdshandel, en arbetsmarknadsinsats som egentligen är ett statligt ansvar. Även om syftet är gott riskerar det att leda till att riktiga jobb försvinner. I Norrköping driver kommunen cateringverksamhet och champagnebar, vilket väl knappast får räknas som kommunal kärnverksamhet. 

Konkurrensverket genomförde 2017 en undersökning om konkurrens från offentliga aktörer. Drygt en fjärdedel av företagen uppgav att de drabbas av osund konkurrens. I en rapport från Almega 2019 svarade 67 procent av tjänsteföretagen att de upplevt osund konkurrens och problemen tycks ha ökat de senaste åren visar Svenskt Näringslivs årliga mätningar av det lokala företagsklimatet.

I en ny rapport listar vi de tio typer av kommunal säljverksamhet som företagen själva upplever skapar mest osund konkurrens. Överst finns kommunal restaurangverksamhet, som 154 företagare i 85 kommuner tycker skapar osund konkurrens. De allra flesta lyfter de kommunala restaurangernas blotta närvaro som ett konkurrensproblem, några pekar även på låg prissättning.

Ett annat exempel är kommunala gym, som drivs i egen lokal eller i anslutning till en simhall. Många kommuner tycker att det är oproblematiskt, men gymföretagen upplever det ofta som ett stort hinder. En studie från Konkurrensverket 2022 visade att bara 5 av 133 kommunala gym kunde anses lagenliga.

Men det är inte bara företagen som påverkas. I förlängningen drabbas hela kommunen av ett sämre företagsklimat. Antalet arbetstillfällen minskar, skatteintäkterna blir lägre och förutsättningarna för en god välfärd försämras.

För att undvika osund konkurrens uppmanar vi kommunerna att:

* Inventera vilka säljverksamheter kommunen bedriver i förvaltningen och de kommunala bolagen, lämpligen med hjälp av en extern aktör. 

* Bedöm vilka verksamheter som är lagliga. Men kommunerna måste också fråga sig om det är lämpligt att driva en verksamhet – även om den är laglig – om den innebär att privata verksamheter trängs undan. 

* Ta fram en policy för säljverksamheten för att systematiskt arbeta för att minska risken för snedvridningar och för ett bättre företagsklimat. 

Det är också viktigt att kommunen har en löpande dialog med näringslivet för att förstå varandras situation och minska risken för osund konkurrens. Då kan vi förbättra företagsklimatet i alla länets kommuner.