När kommunala kommunikatörer blir marknadsförare

Kommuner konkurrerar även med lokala medier och kommunikationsbyråer om kompetens och trissar upp lönenivåerna. Det bekymrar ett företagsvänligt parti som Liberalerna, skriver Johan Thoren (L) och Åsa Wennergren (L).

För att lägga handling bakom orden har vi Liberalerna Linköping i vår budget nedskärningar på byråkrati, antalet kommunikatörer och konsulter på 10 miljoner, skriver Johan Thoren (L) och Åsa Wennergren (L).

För att lägga handling bakom orden har vi Liberalerna Linköping i vår budget nedskärningar på byråkrati, antalet kommunikatörer och konsulter på 10 miljoner, skriver Johan Thoren (L) och Åsa Wennergren (L).

Foto: Dennis Petersson

Debatt2025-02-15 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svar på insändaren "Vad gör alla dessa kommunikatörer?" (29/1):

Till att börja med ett tack till dig Sture Axelsson för din insändare. Den sätter fingret på ett nationellt och lokalt demokratiskt problem. Vi i Liberalerna ser med oro på hur antalet kommunikatörer inom kommuner och regioner har ökat och fortsätter öka.

Kommuner har ett behov att kommunicera till olika målgrupper. Den i särklass viktigaste uppgiften är att tillhandahålla korrekt och tillgänglig information om kommunens tjänster och verksamheter till alla kommuninvånare. Problemet är att kommuner och regioner har höjt ambitionen i att stärka sin attraktivitet med inspiration från företags drivkraft att marknadsföra sig och bygga varumärken.

Samtidigt har tidningar och mediehus genomgått ett ekonomiskt stålbad. Journalister har förlorat jobben. Mindre resurser till nyhetsbevakning. Kommunikationsavdelningar inom offentlig sektor har stöpt om journalister till kommunikatörer. Kostsamma chefsled har införts. Kommunikation på flera plattformar och kanaler är ett måste för att tränga igenom informationsbruset. Allt detta tar stora resurser från våra gemensamma skattemedel. Kommuner konkurrerar även med lokala medier och kommunikationsbyråer om kompetens och trissar upp lönenivåerna. Det bekymrar ett företagsvänligt parti som Liberalerna. 

Sakine Madon, tidigare ledarskribent på Uppsala Nya Tidningar, pekar på en allvarlig målkonflikt i en krönika från 2023. Madon hänvisar till en uppmärksammad händelse när en av Uppsalas kommunikatörer avbröt en rektor vid en förskola mitt under en intervju med SVT. Madon konstaterar:

”Då borde man inte bli förvånad om anställda sedan försöker stoppa information eller avråder kommunens medarbetare från att intervjuas av journalister. Den 'attraktiva bilden' av en stad kan så att säga krocka med meddelarfriheten och journalistiken.”

I Linköping ska både en resursstark kommun bygga varumärke samtidigt som det nya politiska styret har ett stort behov av att polera på varumärket S+M inför valet 2026. Vid positiva händelser ser vi styrets kommunalråd leende på bild i kommunens nyhetsförmedling. Men när det kommer till obekväma insändare från medborgare eller frågor från journalister som rör exempelvis bemanning i förskolan eller snöröjning skickas tjänstepersoner fram. Logiskt sett till S+M:s varumärkesbyggande. Pinsamt lågt sett till politiskt ansvar och ledarskap. Kommunstyrelsens möten är numera stängda, där journalister tidigare kunde sitta med och följa debatten. 

Därför är det av största vikt och välkommet att Corren numera har en grävargrupp. Flertalet reportage som till exempel social- och omsorgsförvaltningens stora problem i Linköping har bryskt öppnat upp ögonen hos ansvariga politiker och måste leda till åtgärder. Den granskande journalistiken är en grundpelare i vår demokrati!

För att lägga handling bakom orden har vi Liberalerna Linköping i vår budget nedskärningar på byråkrati, antalet kommunikatörer och konsulter på 10 miljoner. Vi lägger dessa pengar på skola, vård, omsorg samtidigt som vi värnar om demokratin i Linköping.