Högkostnadsskyddet för läkemedel är en grundpelare i svensk sjukvårdspolitik. Det finns till för att säkerställa en mer jämlik vård genom att alla, även de med lägst inkomst, ska kunna köpa medicin. Skyddet är utformat med en undre gräns för när det träder i kraft, och en övre gräns för när medicinen till slut blir kostnadsfri.
Men regeringen och Sverigedemokraterna vill göra det dyrare för människor att köpa medicin. Från den 1 juli 2025 föreslår de en höjning av både den undre gränsen, från 1 425 kronor till 2 000 kronor, och den övre gränsen, från 2 900 kronor till 3 800 kronor. En kraftig ökning av patientens kostnader med 900 kronor. För väldigt många människor är det en extra kostnad de inte har råd med, och förslaget kommer drabba äldre, kroniskt sjuka och personer med funktionsnedsättning hårt. Med detta förslag lägger regeringen över kostnaderna för medicin, som kan vara livsavgörande, på de mest utsatta. Ett lågvattenmärke, även för denna regering.
Förslaget innebär därför ett hot mot såväl individens hälsa som folkhälsan i stort. Enligt Socialstyrelsen är just kostnaden för medicin en av de största anledningarna till att patienter avstår från att hämta ut sina recept. Att människor inte tar den medicin de behöver kan få allvarliga konsekvenser för deras hälsa, och i förlängningen leda till ökade hälso- och sjukvårdskostnader. Det skapar inte bara en ojämlik vård, det riskerar att urholka tilltron till välfärdssystemet i stort.
För oss i Miljöpartiet är det en självklarhet att den svenska hälso- och sjukvården ska vara jämlik och ges efter behov, inte storlek på plånbok. Om inte välfärdssystemet finns där för de som behöver det mest, vem finns det till för då? Därför har vi i vår budget prioriterat pengar för högkostnadsskyddet för läkemedel, och i takt med att regeringen vill spara in ytterligare under kommande år ökar vi vår budget för läkemedel. De som har sämst ekonomi, ofta till följd av sjukdom eller ålder, ska inte betala priset när regeringen vill spara. Det är inte bara orättvist, det är oförsvarbart.
Regeringens förslag är nu ute på remiss och fram till den 17 februari har myndigheter, organisationer och privatpersoner möjlighet att svara. Många har redan svarat på remissen, och flera upprop har startats. Vi hoppas att regeringen lyssnar på alla som berörs och tänker om.