Mindre kommuner minskar och större ökar

Efter sex år bröt Vadstena med Motala, övertygad om att självständighet är en förutsättning för utveckling. Resultatet speglar svårigheterna, skriver debattören.
Efter sex år bröt Vadstena med Motala, övertygad om att självständighet är en förutsättning för utveckling. Resultatet speglar svårigheterna, skriver debattören.

Kommunperspektivutredningen ger inga uppmuntrande besked till de som förespråkar kommunsammanläggningar som lösning på kommunernas kapacitet, skriver Anders Hedeborg, Socialdemokraterna Vadstena.

Debatt 13 februari 2024 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Utredningen konstaterar torrt att det inte finns något intresse. Inte heller Kommunutredningen (2020) gav besked om hur stora och självstyrande kommunerna ska vara.

Olika utredningar har rört sig mellan 8 000 och 30 000 invånare som tillräckligt underlag för en fungerande arbetsmarknad eller grundskola. En ihållande trend är att mindre kommuner minskar och större ökar. I de hundra största kommunerna bor 78 procent av landets befolkning, vilket är betydligt fler än för 20 år sedan.

Gissur Ò Erlingsson, professor vid Centrum för kommunstrategiska studier, konstaterar att: ”Stora institutionella omdaningar präglas inte av harmoni, utan av politisk och ideologisk konflikt”, därför bör ”beslut vara välgrundade, evidensbaserade och motiveras utifrån aktuell och välunderbyggd forskning”.

Att sammanläggningar är svåra visade sig vid 1974 års kommunreform då till exempel Vadstena slogs ihop med Motala. Även Danmark (med inslag av toppstyrning) och Norge (mer av frivillighet) har genomfört stora kommunförändringar – inga särskilt efterföljansvärda. I Sverige har vi även provat frikommuner, stadsdelsnämnder, institutionsstyrelser, mellankommunala nämnder, kommunalförbund, samverkan om service och kompetens. Erfarenheterna har spretat och modellerna helt eller delvis frångåtts.

Efter sex år bröt Vadstena med Motala, övertygad om att självständighet är en förutsättning för utveckling. Resultatet speglar svårigheterna. Delaktighet, inflytande och närhet har stärkts medan service och välfärdstjänster krävt en jämförelsevis hög kommunalskatt. 

Vidare har befolkningen balanserat runt 7 500 invånare med en tyngdpunkt mot 65+, medan de politiska målen handlat om 8 000–10 000 invånare. Var och en får fundera över realismen. Partierna har samma politiska verktyg men olika uppfattningar om vilka som ska användas: Bostadsbyggande, stadsutveckling, bra skolor, rikt kultur- och fritidsutbud, god omsorg om barn och äldre. Men samhällsbygge tar tid – mandatperioder är korta och väljare otåliga.

Vadstena räknas som tät kommun nära större stad och har därför lagt kraft på den nära geografins möjligheter till samverkan inom arbetsmarknad, gymnasieskola, kommunikation och så vidare. Därför är till exempel Väderstad, Ostlänken, Saab, Linköpings universitet tillväxtfaktorer även för Vadstena, vilket även Lalandia hade varit.

Tyvärr har staten funderat mindre på sin egen roll för kommunernas stabilitet. Oenigheten om bostadsbyggandets villkor, handlingsförlamningen om de större infrastrukturprojekten, olöst finansiering av VA-nätens upprustning, oklarheter om statlig finansiering på kulturområdet och inom social omsorg har hämmat långsiktig utveckling. 

Sammantaget hotar detta likvärdigheten och kapacitetsbyggandet i kommunerna. Kommunperspektivutredningen kan dock ge underlag till en bättre dialog mellan stat och kommun. Det var så långt man kom den här gången – inte så oävet. 


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa