Mer måste göras mot hedersresorna

Allt som kan göras måste nu bli verklighet för att minska det hedersrelaterade bortförandet av barn, skriver debattören.

Dessa brott berövar det enskilda barnets möjlighet till en trygg och fri uppväxt, skriver debattören

Dessa brott berövar det enskilda barnets möjlighet till en trygg och fri uppväxt, skriver debattören

Foto: Pontus Lundahl/TT

Debatt2023-07-14 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sommarlovet är för de allra flesta svenska skolelever en efterlängtad tid. Det håller ett löfte om välförtjänt avkoppling och möjligheter att besöka släktingar, sommarstugan eller kanske till och med ett annat land. Men för alltför många barn är det inte smultronställen eller bad som färgar sommaren, utan en mycket mörkare verklighet. Det handlar om brottsligt kontrollerande av barnen för att upprätthålla det man menar vara familjens heder. Allt som kan göras måste nu bli verklighet för att minska det hedersrelaterade bortförandet av barn. 

Hedersrelaterat våld och förtryck är något som de senaste åren fått en större plats i såväl den politiska debatten, som i nyhetsrapporteringen. Det pratas generellt mer och mer om att detta är ett allvarligt problem som måste tas på allvar, och det med rätta. Enligt en rapport från Jämställdhetsmyndigheten från december 2022 finns det flera brister i hur myndigheter hanterar hedersproblematiken i Sverige. Den anger att 99 procent av de bortföranden man kunnat fastställa beror antingen på hedersförtryck i någon form, eller omfattande fysiskt våld. Vad som är slående är att i hela 66 procent av fallen var denna problematik känd sedan innan bortförandet av antingen en eller flera myndigheter. 

Rapporten belyser också det faktum att Socialtjänsten i många fall saknar kompetens och rutin för att hantera hedersrelaterad problematik och att de som återvänder från dessa bortföranden nästan aldrig fångas upp av rättsväsendet. Här finns allvarliga fel med sättet på vilket våra offentliga institutioner arbetar. Dessa brott berövar det enskilda barnets möjlighet till en trygg och fri uppväxt på ett sätt som är svårt att föreställa sig för de allra flesta. Ofta handlar det om att utföra handlingar förbjudna i Sverige, såsom barn- eller tvångsäktenskap eller könsstympning av flickor. 

I takt med att detta fruktansvärda fenomen blivit alltmer uppmärksammat i media har också allt fler partier börjat våga prata om hedersförtryck och vad som kan göras för att stoppa det. 2020 infördes exempelvis möjligheten att utfärda utreseförbud för personer där man bedömer att det finns risk för att de ska bli bortgifta eller könsstympade mot sin vilja. Denna lagstiftning är i grunden bra, men behöver kraftigt utvecklas. MUF Östergötland anser bland annat att lagen bör göras om för att också inkludera fler tvångshandlingar som också ser efter de unga pojkar som förs utomlands. De blir oftast inte bortförda för att giftas bort, utan i många fall handlar det om att skicka dem på så kallade ”uppfostringsresor” eller ”omvändelseresor” i syfte att ändra ett beteende släkten menar skadar dess heder. Det största problemet är dock att lagen inte tillämpas i tillräckligt hög utsträckning. Därför behövs också en nationell kartläggning av dessa bortföranden där alla orosanmälningar fångas upp i samma system och får möjlighet att hanteras vidare där kompetensen finns. 

I höst kommer lärare mötas av tomma stolar i klassrummen avsedda för barn som förts utomlands mot sin vilja. Regeringen borde därför utöka utreseförbudet till att gälla så kallade ”uppfostringsresor”, slopa sekretessen så att polis tidigare får vetskap om orosfall från skola och socialtjänst samt införa ett nationellt anmälningssystem så att svenska myndigheter kan få ett helhetsgrepp på situationen. Vi måste som samhälle göra mer för att leva upp till vår självbild som ett fritt land där alla barn har möjlighet att forma sitt eget liv efter sin drivkraft och vilja.