Den senaste tiden har det i några krönikor på ledarplats framförts påståenden om hur arbetet med att bilda naturreservat går till som inte stämmer med verkligheten.
Länsstyrelsen Östergötland fattar inte beslut om naturreservat mot ägarens vilja. Processen att bilda naturreservat är noggrann och ibland ganska utsträckt i tiden för att alla steg ska bli riktiga. Markägaren är med i processen från start till mål.
När ett naturreservat bildas kan markägaren välja att antingen sälja marken eller att fortsätta att vara markägare men avstå från att bruka marken. Markägaren får då en så kallad intrångsersättning motsvarande 125 procent av skogsvärdet.
De beslut som styr naturvårdens inriktning fattas av riksdagen. Regeringen ger i sin tur ytterligare uppdrag och resurser till sina myndigheter om hur arbetet ska genomföras. I Östergötland har länsstyrelsen bildat drygt 260 naturreservat och därtill finns ett trettiotal kommunala naturreservat. Av den produktiva skogsmarken är i dag cirka 1,8 procent skyddad som naturreservat. Med dagens politik kommer denna andel öka med 0,5–1 procent det närmaste decenniet.
Skogsägarna har huvuddelen av ansvaret för ett hållbart brukande på de övriga 98 procent av skogen som inte är formellt skyddad. En grundläggande del i den svenska miljö- och skogspolitiken är att markägarna har ett huvudansvar för att bruka landskapet med hänsyn till bland annat biologisk mångfald. Detta ansvar kommer exempelvis i uttryck i skogsägarnas skogsbruksplaner där en del av arealen avsätts för naturvård.
Livskraftiga jordbruk, aktiva och ansvarstagande markägare är avgörande för att nå samhällets mål på miljöområdet. I en del fall, till exempel vid större områden med höga naturvärden, kan länsstyrelsen, kommunen eller Skogsstyrelsen träda in och föreslå områdesskydd, till exempel genom att bilda naturreservat. Då tar myndigheten över ansvaret och kostnaderna för områdets kunskapskrävande och skötselkrävande naturvård.
Mikael Norén
naturvårdsdirektör, Länsstyrelsen Östergötland