Mäns våld mot kvinnor och barn är en global pandemi

Mäns våld mot kvinnor och barn innebär en allvarlig kränkning av de mänskliga rättigheterna. Det är ett globalt samhällsproblem precis som coronapandemin.

Förra årets manifestation på Stora torget den 25 november. I år blir det upplysta byggnader i stället för en samling.

Förra årets manifestation på Stora torget den 25 november. I år blir det upplysta byggnader i stället för en samling.

Foto: Rita Furbring

Debatt2020-11-20 05:38
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Enligt den bedömning som FN gör kan konsekvenserna av pandemin bidra till en ökning med 30 procent av våldet mot kvinnor och barn världen över. För våldsutsatta kvinnor kan det få förödande konsekvenser då hemmet för dem inte är en trygg plats. Tvärtom kan rådet att hålla sig hemma för att inte bli smittad av corona bidra till att kvinnor utsätts för mer och grövre våld. Motala Kvinnojour har på olika sätt uppmärksammat detta under våren.

Fortfarande är våldet mot kvinnor omfattande och förekommer världen över, oavsett religion och samhällsstruktur. Det är därför det beskrivs som en pandemi, alla kvinnor och barn är i riskzonen för männens våld. Studier visar att en av tre kvinnor är utsatta för våld under sin livstid och det börjar ofta i tidig ålder, barn är särskilt drabbade, då de även blir vittnen till våldet. 

När kvinnor utsätts för våld är det i huvudsak av en man de känner och mäns våld mot kvinnor utgör ett stort hot mot demokrati och grundläggande rättigheter. Därför blev det också stor uppmärksamhet när en förtroendevald högt uppsatt politiker dömdes till 2,5 års fängelse för våldtäkt och grov kvinnofridskränkning. Forskare världen över är samstämmigt överens om att det är män som står för huvuddelen av våldet och det är mot kvinnor våldet riktas. En grundläggande orsak till detta är de patriarkala strukturer som fortfarande härskar, strukturer som utgår från att mannen är överordnad kvinnan.

Den 25 november är den av FN instiftade internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor. Runt om i världen uppmärksammas den 25 november som Orange Day och byggnader och platser lyses upp av orange. I år vill Motala Kvinnojour tillsammans med Motala kommun, skapa extra uppmärksamhet mot mäns våld genom att färgsätta kända platser i kommunen med orange ljus. Den orange färgen ses som en ljus och optimistisk färg och får då representera hopp om en värld fri från våld mot kvinnor och barn. Ljussättningen kommer att pågå till den 10 december som är den internationella dagen för mänskliga rättigheter. 

Tidigare år har Motala Kvinnojour uppmärksammat den 25 november med offentliga manifestationer på Stora Torget.  Förra årets manifestation var välbesökt, över 200 personer hittade dit och fick ta del av musik och tal. Dessutom tändes 22 gravljus som symbol för antalet kvinnor som mördats det gångna året av en man de var eller hade varit i relation med. På grund av pandemin får den 25 november i år vara startskottet för ljussättningen av platser med orange ljus för att rikta uppmärksamhet till mäns våld mot kvinnor och dess konsekvenser. Detta kommer även att livesändas i sociala medier.

Motala Kvinnojour vill också bidra till att skapa uppmärksamhet och bilda opinion lokalt mot mäns våld mot kvinnor genom att starta en podcast. Den beräknas ha premiär lagom till den 25 november och kommer bland annat innehålla ett samtal med kommunstyrelsen ordförande Anneli Almérus kring kvinnors våldsutsatthet och hur Motala kommun arbetar med jämställdhet. Håll utkik efter den orangea ljussättningen och var uppmärksam på patriarkala strukturer och männens våld. Vi i Motala Kvinnojour finns för dig som är utsatt men även för dig som är anhörig/vän. Lyssna på vår podcast, den finns där poddar finns.