Du som har följt debatten i media har inte kunnat undgå att den ekonomiska utvecklingen i Region Östergötland är bekymmersam för politikerna och att utvecklingen knappast är en överraskning för ledningen. På sjukhusen och vårdcentralerna har medarbetarna helt andra saker att tänka på för att få den dagliga vården att fungera. Gemensamt får medarbetare vardagens vårdhjul att snurra till trots för allt fler undermåligt underbyggda beslut som med jämna mellanrum dimper ner i verksamheterna. Snabba, icke-konsekvensanalyserade beslut, utan förankring, som uppfattas frampressade av den ekonomiska situationen.
Avståndet från den politiska och byråkratiska ledningen ner till kärnverksamheten beskrivs ibland som ett gap. Detta är ett verkligt problem särskilt när hårda ekonomiska krav möter en verksamhet med mycket komplext innehåll och där god vård och omtanke om de sjuka inte får rubbas. Allt oftare hamnar medarbetare i svåra dilemman, konflikter och ställs inför etisk stress i beslut. En stress som bidrar till svårigheter att rekrytera, men främst att behålla personal inom vårdyrkena.
Honnörsord som alla chefer får lära sig handlar om att skapa delaktighet, tillit, förståelse för behovet av en förändring samt involvering. Den bästa lösningen till ett problem hittar man genom att lyssna till kloka medarbetare, men det kräver att man aktivt hämtar den kunskapen. Det är helt nödvändigt för att hitta varaktiga lösningar för verksamheten och att inte tappa målet med att arbetsplatserna i Region Östergötland ska vara "hälsofrämjande" som det står i regiondirektörens plan för sjukvården, att regionen ska vara en "attraktiv arbetsgivare" och för att nå upp till ambitionen om en "vård i världsklass" som visionen lyder.
Beslut om förändringar fattas på olika beslutsnivåer i Region Östergötland. Det är inte sällan oklart vem som är ansvarig för beslutet och det är inte självklart att höga chefer som ansvarar för beslut om förändringar är kvar på sin post när beslutet ska implementeras. Tydlighet i beslut med ansvar krävs i en organisation som har samhällets kanske viktigaste uppdrag för medborgarna. Flertalet styrgrupper har mycket begränsad representation av personer i aktivt vårdarbete och utgörs av chefs/politiska konstellationer. De enskilda verksamhetschefernas mandat och ansvar är ofta diffust.
När nu regionstyrelsen kräver åtgärder som regiondirektör och centrumchefer samt övriga chefer ska genomföra bör man inte glömma det som står skrivet i verksamhetsplaner som handlar om delaktighet, involvering och kanske viktigast av allt; att inte forcera fram ogenomtänkta beslut som ledningen inte hinner dra tillbaka när det sen visar sig att besluten inte är förankrade i verksamheten och att det finns alternativ som är bättre för patienterna. Varningsklockorna från åren 2002–2004 ringer, de beslut som fattades då tog ett decennium att reparera, vi vill för allt i världen undvika en liknande repris igen.
Ledningen bör alltid vara förberedd på att ändra förslag till beslut innan det är för sent och om det visar sig att det finns bättre alternativ. Låt de som kan verksamheten aktivt påverka beslut och lyssna noga på vad de fackliga organisationerna har att säga. Arbeta ändå hårdare för hög medicinsk kompetens i beslutande led. Vi tror det är helt nödvändigt för att vi tillsammans ska hitta lösningar som är ekonomiskt i rätt riktning, men inte riskerar patientsäkerheten och där region Östergötland framöver är en arbetsgivare som kan rekrytera kompetenta medarbetare för att verkligen bedriva den dagliga vården.
Carin Larnert
ordförande för Östergötlands läkarförening (ÖLF)
Anna Segernäs Kvitting
styrelseledamot ÖLF
Bo Tillander
styrelseledamot ÖLF