Utan att gå bakåt i århundraden räcker det med att minnas hur judar utrotades i miljoner under 1940-talet. Det finns inte ord för dessa grymheter. Västvärlden kompenserade de överlevande judarna genom att ge dem ett eget land, Israel, i det forna Palestina. Helt sonika tog man ett område 1947 och skapade ett nytt land!
När jag på 60-talet besökte Israel talade äldre judar med vemod om den tid när de och palestinierna hade levt sida vid sida som vänner. Men sedan staten Israel bildats och hundratusentals palestinier fördrivits från sina hem till flyktingläger blev man fiender. Därefter har försoning ersatts av fortsatt fördrivning av palestinier av fundamentalistiska bosättare. Uppblossande krig, intifada, förhandlingar, Osloavtal … men inget har hjälpt.
När jag för tiotal år sedan deltog i utbildning av palestinska läkare på Västbanken och i Gaza upplevde jag själv förtrycket. Ena dagen väntan 20 minuter för att passera från Ramallah in i Jerusalem, nästa dag två timmar framför tillsynes hånfulla soldater. Vägspärrar, ut ur bilen utan anledning, visitering, väntan … Att vilja komma in i Gaza var svårt, sågs väl som förräderi, men att komma ut igen var skrämmande, via den långa burgången, till dörrar som öppnades in till nästa stängselbur, och sedan nästa … Tolv olika stängselburar och osynliga röster som via högtalare beordrade fem steg vänster, tre steg framåt, sju steg höger … så att man skulle känna sig i totalt underläge innan man äntligen kom ut.
FN-chefen Antonio Guterres sa sanningen under ett möte i FN:s säkerhetsråd 24 oktober: ”Hamas attacker skedde inte i ett vakuum”. Upproret var en grym hämnd, förvisso oförsvarligt dödande och gisslantagande av oskyldiga israeler, kvinnor och barn, men Israels svar är i omfattning mångfalt värre i dödande av oskyldiga kvinnor och barn.
Israel dödar ett folk genom att inte bara bomba allt, flyktingläger, sjukvårdsinrättningar, ambulanser, skolor, utan genom att stänga av vatten, mat, elektricitet till miljoner människor. Och västvärlden ger sitt stöd även, om några (exempelvis Norge) åtminstone protesterar mot Israels oproportionerliga hämnd.
EU inklusive Sverige beter sig inte bara skamligt utan medverkar indirekt till att oskyldiga barn dödas i tusental! Samtidigt som man ska fördöma Hamas illdåd borde länder i västvärlden kraftfullt protestera mot Israels krigsbrott och det pågående massdödandet av oskyldiga civila, inte bara i ord utan också i handling: ekonomiska sanktioner, stopp av vapentillförsel, kalla hem ambassadörer, beslut av FN:s säkerhetsråd.
Tvinga Israel att acceptera en tvåstatslösning som både innebär att israeliska bosättare får lämna tillbaka det land de rövat på Västbanken, och att Västbanken och Gaza får full självständighet, och stöd att utveckla demokrati och välstånd. Likväl som Rysslands president Putin enligt internationella brottsdomstolen (ICC) ska gripas på grund av genomförda krigsbrott, bör detsamma gälla även Hamasledare och ansvariga Israeliska politiker som Benjamin Natanyahu.
Att staten Israel skapades på bekostnad av palestinierna kan inte göras ogjort och Israel behövs. Men det räcker med 75 års förtryck av palestinierna och ständigt uppblossande uppror och krig! Både judar och palestinier är värda fred och ett liv i samförstånd sida vid sida.