LL: Varför har det dröjt att höja det kommunala driftsbidraget?

Förhoppningsvis innebär höjningen att vi kan erbjuda trygga, säkra och välkomnande idrottsanläggningar för aktiva, ledare, målsmän, gästande lag och spontana besökare, skriver Linköpingslistan.

Föreningarna lägger ner tusentals ideella timmar på att driva sina anläggningar och levererar ofta minst lika hög kvalitet som kommunala anläggningar, men till en betydligt lägre kostnad för skattebetalarna, skriver Linköpingslistan.

Föreningarna lägger ner tusentals ideella timmar på att driva sina anläggningar och levererar ofta minst lika hög kvalitet som kommunala anläggningar, men till en betydligt lägre kostnad för skattebetalarna, skriver Linköpingslistan.

Foto: Selma Merdović

Debatt2025-01-18 10:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det kommunala driftsbidraget, som årligen fördelas till de 70 idrottsföreningar i Linköpings kommun som driver sina egna idrottsanläggningar, kommer äntligen att höjas! Detta har tydligen varit ett krav från C för att stötta styrets budget.

Det är svårt att förstå varför en så uppenbar prioritering dröjt så länge och man måste därför fråga sig varför detta sker nu? Centerpartiet har ändå varit en del av styret mer eller mindre sedan 1998 och därmed haft gott om tid att göra detta tidigare. Kanske beror C:s nya intresse för att stötta föreningar på flera andra oppositionspartiers aktiva politik inom detta område, inte minst vi i Linköpingslistan som har arbetat för detta sedan vårt parti grundades.

För ett år sedan lämnade vi in ett nämndinitiativ i kultur- och fritidsnämnden om att just driftsbidraget inte låg på en skälig nivå och att den då föreslagna höjningen inte var tillräcklig. Det enda parti som biföll nämndinitiativet var Linköpingslistan. Det är dock glädjande att C nu kommit på andra tankar och ser betydelsen av ett sunt föreningsliv.

Förhoppningsvis innebär höjningen att vi kan erbjuda trygga, säkra och välkomnande idrottsanläggningar för aktiva, ledare, målsmän, gästande lag och spontana besökare. Dessa insatser gör idrottsplatserna till naturliga mötesplatser och ligger i linje med riktlinjer från regering, riksdag, Riksidrottsförbundet och Sveriges kommuner, inklusive Linköpings kommun.

Föreningarna lägger ner tusentals ideella timmar på att driva sina anläggningar och levererar ofta minst lika hög kvalitet som kommunala anläggningar, men till en betydligt lägre kostnad för skattebetalarna. Därtill gör idrottsföreningarna en enorm samhällsnytta genom att arbeta förebyggande mot utanförskap, drogmissbruk och kriminalitet. Genom sitt arbete främjas integration, inkludering och jämställdhet. Utöver den sportsliga verksamheten fungerar föreningarna som sociala nätverk som stärker gemenskapen mellan ungdomar och deras familjer. Idrottsanläggningarna är viktiga mötesplatser för både spontant idrottande och social samvaro.

Linköpingslistan kommer att fortsätta att följa utvecklingen för att säkerställa att föreningarna får rättvisa förutsättningar att bedriva sina verksamheter, men det går inte att bortse från de stora summor pengar som borde ha gått till föreningarna under dessa 29 år och som kunde ha gjort stor nytta. Det ska inte behöva ta nästan 30 år för att se till att föreningar som driver egna anläggningar får vettiga förutsättningar för att göra det. Det är ett dåligt betyg för de som har styrt hittills!