Svar på ”Linköpings kommun går miste om 9 miljoner kronor till läroböcker” (26/11):
Jag läser med förvåning att Linköpings skolor går miste om statsbidrag på 9 miljoner kronor för inköp av läromedel och skälet är att kommunen inte uppfyller villkoren för statsbidraget. Detta förefaller märkligt då Linköpings kommun varit duktiga på att söka och få statsbidrag under många år och har kompetenta tjänstemän för att göra ansökningarna.
Vi har gång på gång i kommunfullmäktige och i barn- och ungdomsnämnden fått höra från ”styret” att besparingar i skolverksamheten inte ligger på verksamheten (personal, böcker) utan att det är lokaler som skall sparas på. Hur kan man då förklara att skolan inte har rätt till detta statsbidrag? Det står klart och tydligt att man inte får det sökta bidraget på grund av att den budgeterade kostnaden för läromedel är lägre än de tidigare åren.
Att 80 procent av Sveriges kommuner lyckats få bidraget är väl talande nog för att Linköping inte längre hör till de attraktiva skolkommunerna i Sverige utan tillhör de 20 procent som inte har en satsning på skolan. Att de extra resursmedlen som tillfördes hösten 2022 skulle vara skälet till att kommunen inte fick bidraget kan väl inte vara hela sanningen när det i anvisningarna handlar om resurserna under en period av tre år?
Här ställs personal mot besparing av läromedel. Det är korrekt att skolpengen (den summa pengar varje skola får för varje elev man har) inte har minskat, men overheadkostnaden, den summa skolorna ska betala tillbaka till förvaltningen där utbildningskontoret, centrala elevhälsan, it med mera ingår har ökat för varje år.
Det hade inte påverkat verksamheterna nämnvärt om en besparing gjorts där för att kunna hålla läromedelsbudgeten på en nivå i paritet med de andra jämförbara kommunerna i landet.
Linköpings skolor stod i våras inför en stor ”lokalanpassning”, det vill säga nedläggning av flera skolor och förskolor. Flera av enheterna betalar kommunen fortfarande hyra för, medan man valt att behålla baracker på några enheter som lätt skulle kunna sägas upp och minska kostnaden ganska omgående.
Stora enheter inom förskolorna förespråkas för att minska sårbarheten. Har någon funderat över hur sårbarheten för varje barn ökar med ett sådant beslut? Finns det någon analys av hur personal inom förskolan mår gällande sin arbetssituation?
Inför varje förändring vare sig det gäller utökning eller besparing är det viktigt att ställa frågan: Hur påverkar detta verksamheterna?
I Linköpingslistans budget var det en tydlig satsning på skolan. Linköpingslistan strävar efter att alla invånare ska ha en hög livskvalitet och en viktig faktor för detta är utbildning och egenförsörjning. För att uppnå detta måste skolan utvecklas för att möta de behov och utmaningar som framtidens samhälle kräver.