LiU är fel ute med sina nya krav på fysiska upprop

Linköpings universitet tänker fel med sina nya rutiner kring fysiskt upprop.

Aleksander

Aleksander

Foto: Privat

Debatt2022-07-12 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Linköpings universitet har en rad internationella mastersprogram. Det är genom dessa mastersprogram som universitetet lyckats attrahera internationell kompetens och på så vis breddat sin verksamhet. Nu riskerar dessa mastersprogram att eka tomma på internationella studenter eftersom LiU har presenterat ett nytt policydokument som kräver studentens fysiska närvaro på uppropet vid programmets start. Att inte närvara kan resultera i att studenten förlorar sin plats på programmet. Kravet på fysisk närvaro är i sig ingenting nytt – men att införa striktare regler kring närvaron på uppropet är självklart helt orimligt när förutsättningarna för internationella elever vilt skiljer sig beroende på vilket ursprungsland du ansöker från. 

På universitetens verksamhetsmål till 2030 är en av klivstenarna att ”attrahera och examinera eftertraktade studenter och doktorer för ett hållbart samhälle i en föränderlig värld”. (https://liu.se/dfsmedia/dd35e243dfb7406993c1815aaf88a675/46682-source/options/download/liu-verksamhetsplan-2022-2024) Så varför vill universitetet motarbeta detta genom att ställa ett orimligt krav på studentens fysiska närvaro på uppropet

För internationella studenter inom EU är utbudet på LiU avgiftsfritt – men för studenter utanför EU/EES och Schweiz kan studieavgiften variera från allt mellan 80 000 och 160  000 svenska kronor. Redan här riskeras den internationella kompetensen att sorteras efter ekonomiska och geografiska förutsättningar – men det slutar inte där. Processen att få visum för studier påbörjas först efter att studieavgiften är betalad om du bor utanför EU/EES och Schweiz. I samband med kriget i Ukraina har Migrationsverket börjat prioritera att handlägga ärenden gällande ukrainska flyktingar – detta är något som kommer att påverka andra handläggningstider. När internationella studenter från exempelvis Indien, Pakistan, andra delar av Asien och Afrika har betalt avgiften och ansöker visum finns det alltså en risk för förlängd handläggningstid hos Migrationsverket. Tillräckligt långa köer kan alltså resultera i att de internationella studenterna missar sitt upprop – och därmed förlorar sin plats på programmet. 

Redan på första sidan av verksamhetsplanen för 2022-24 går det att läsa: ”LiU har under flera år haft ambitionen att digitalisering ska vara ett av våra prioriterade vägval.” 

Det blir motsägelsefullt att tvärvända i denna digitaliseringsprocess med krav på fysisk närvaro under upprop. Under pandemin gick det utmärkt med digitala upprop –  varför har universitetet nu valt att medvetet hämma sin internationella kompetens genom att införa en ny policy som kan sätta käppar i hjulen för sina internationella studenter?

Särskilt skrattretande blir det när ett av verksamhetsmålen är att ”etablera ett smart digitalt campus”. 

Ett smart digitalt campus klarar av digitala upprop. Det är i de globala klassrummen som LiU kommer att finna den internationella kompetensen som krävs för att utveckla verksamheten och nå sitt yttersta mål: att bli ett universitet med internationell lyskraft – där människor och idéer möts och utvecklas. 

Stäng inte ute den internationella kompetensen från våra mastersprogram på grund av något så löjligt som långa väntetider på visum. Tillåt internationella studenter delta på upprop via digitala kanaler. 

Fotnot: Universitetets svar publiceras i morgon